Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Ordforskning i Eddan. 135
2) Det isl. -a är uteslutande ett enklitiskt, till verbal-
former fogat ord. Det isl. é 5
alltid’ fsv. æ (a) fogas däremot
icke (eller åtminstone icke särskilt gärna) enklitiskt till ver-
balformer.
3) Huvudskälet är emellertid detta: Då man i ett och
samma språk har en form -at och en form och båda
dessa former hava alldeles samma betydelse (’icke’), och båda
dessa former uteslutande användas enklitiskt tillagda verbal-
former, så fordrar, så vitt jag förstår, god metod, att dessa
två former, om möjligt är, förklaras såsom växelformer av
ett och samma ord. Yid hvarje annan förklaring begår man
felet att ”gå över ån efter vatten”.
Två olika förslag att identifiera -at och -a med hvar-
andra hava blivit framställda.
I Vestmannalagen8 ljudlära (1887) s. 52 ansluter sig
Brate till min uppfattning av -at såsom en form motsvarande
got. ainata; formen -a anser han motsvara got. ntr. aina
(växelform till ainata). Denna uppfattning är möjlig, men
såsom jag i ZfdA. XL, 195 framhåller, mindre sannolik.
Bäst är naturligtvis att fu llt identifiera -a och -at.
Formen -at har i vissa ställningar blivit till -a (se min sist
anf. uppsats). Former sådana som mákat’k ’
jag kan icke’
blevo ljudlagsenligt till *mákakk måkak etc., och från må-k-a-k
överfördes -a ’icke’ till andra former. Former av typen sérat
’ser icke’ blevo séraft; med enklitiskt cfu tillagt blev seraððu
till séraðu etc., och av sér-a-ftu abstraherades -a. På del-
vis liknande sätt abstraherades det ur skal-a-tu ’du skall
icke’ etc.
Alldeles oberoende av etymologien av ordet -a ’icke’ är
det, så vitt jag förstår, icke möjligt antaga, att det ingår i
ordet éva ’aldrig’. Sak«*n är ju, såsom Gering själv rik-
tigt framhåller, att det annars uteslutande användes såsom
en enklitika efter verbalformer. Det vore därför i hög
grad förvånande, om man till substantivet *äv hade kun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
