Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W. Cederschiöld: Läkeråden i Hávamál 187. 295
ket, djuren och alla kläder och redskap och troddes på så
vis skyddade m ot farso ten och annan ”förgerning1
1*). Även
på Jylland har gnidelden använts som läkemedel (se Feil-
berg: Ordbog art. Ild). I olika delar av Tyskland har man
sedan gammalt använt gnideld, här kallad ”notfeuer” (sv.
nö-eld, Rietz). Likaså i Skottland (J. Grimm D. Mythol.
sid. 570). Seden är av allt att döma urgammal och då de
isländska sagorna berätta talrika exempel på, hur elden an-
vändes som reningsmedel mot gengångare och farliga, för-
hexade ting (Eyrb. C. 55 m. fl.), synes det ligga närmast
till hands att antaga, att orden ”eldr vid sóttom” åsyfta en
likartad sed 2).
ax vift fiolkyngi
Användningen av sädesax mot trolldom är ingenstädes
bestyrkt. Men däremot brukades ju varjehanda stål, särskilt
”eggjärn med stål i”. På vissa ställen lär det ännu vara
sed att spika upp en yxa över dörren som skydd mot troll-
dom. (Enl. muntligt meddelande av prof. E. Lidén, Göte-
borg.) Nu kan det isländska ordet øx, yxa, även ha formen
Qx (Beläggställen : se Noreen Aisl. Gr. och Ark. III 13 a 2),
vilken enligt Aasen och Ross ännu lever i vissa norska dia-
lekter. Det torde vara denna synbarligen mera ovanliga
form, som av skrivaren uppfattats som plural av ordet ax,
sädesax, och av honom ersatts med singularform av samma
ord. Även formen ax = yxa är belagd (V. Dahlerup, Agrip:
3 13, 3 14, 82 Ericr blóþax) och man skulle alltså möjligen
kunna Översätta ax direkt med yxa.
*) Vidare notiser om elden som botemedel mot sjukdomar: Hyltén-
Cavallius, Wärend I 293, 404 samt Tillägg III.
a) Fritzner anför, att plur. séttir brukar betyda "födslosmärtor”, och
man kunde ju möjligen sammanställa detta med Fjçlv, 16: ut- a f hans (Mima-
meiþs) aldne skal å eld hera fy r kelisjukar konur, om man efter Bugge
[Pkv 346] får tolka kelisjukar som *killisjúkar (Jfr got. kilþei f.) = havande.
Denna möjlighet synes mig dock mindre sannolik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
