- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugosjätte Bandet. Ny följd. Tjugoandra Bandet. 1910 /
115

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Om a-omljudet. 115
senterar ett betydligt y n g re språkskede, kan hava fått o på
analogisk väg från 1. sg. orta och särskilt från part. ortr.
H. synes s. 213 medgiva, att även denna förklaring av isl.
orti är möjlig. Emellertid kan även ett äldre *wurahté >
*worahté (jmf. worahtö Tune) hava givit isl. orti; se nedan
s. 119 f.
H. har naturligtvis rätt i att man icke bör lägga ”för
stor vikt” vid Tjurköbrakteatens wurte, men jag vågar tro,
att man — efter dessa anmärkningar — bör lägga s y n n e r-
ligen stor v i k t vid denna form.
Härtill kommer såsom en mycket viktig omständighet,
att även i de västnordiska språken en hel mängd maskulina
w-stammar hava rotvokalen u.
Med dessa vill H. reda sig på så sätt, att han antar
dem samtligen hava lå n a t sin rotvokal från a n d ra besläk-
tade ord.
H. synes emellertid hava förbisett, att det finnes även
maskulina w-stammar, för hvilka en dylik förklaring icke
räcker.
I den av Eilífr Goþrúnarson omkring 1000 författade
Jórsdrápa läser man i strofen 18 i Finnur Jónssons upplaga
i Den norsk-islandske skjaldediktning A s. 151:
itr gvlli lavst vilar.
Denna maskulina w-stam gulli översätter han i samma
arbete B s. 143 med ’stefader’. Denna mening hade han ut-
talat redan i sin avhandling fórsdrápa Eilífs Gudrúnarsonar
i Det danske videnskabernes selskabs forhandlinger 1900.
H är heter det: ”gulli Ullar”] ’Ulls stefader’ = Tor; gulli findes
ellers kun som tilnavn og i stedsnavne . . . . ; af dette sted ses
betydningen klart” (s. 369). Egilsson översätter detta gulli
”qui blanditur, qui blandis alloquiis mulcet. . . . it. intimus
amicus et familiaris: gulli Ullar blanditor Ulli, Thor, utpote
Ulli vitricus”; på liknande sätt Wisén i Carmina norr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:25:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1910/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free