Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260 Lindqvist: Sv. verbaladj.
lingen har väl varit ’stark, grov’ > ’fyllig, korpulent’ :> ’gra-
vida’. Da. har även ordet i betydelsen 2. t. ex. En høi og
før Karl. Hun er bleven meget før i de sidste Aar. Tro-
ligen har før i betydelsen ’g ra v id a’ först använts eufemi-
stiskt liksom det fsv. digher i samma betydelse t. éx. ÖG Kr.
XY pr. 1). Det finns, som bekant, en mängd euphemismer
för detta begrepp i äldre och yngre språk. Ett bekant exem-
pel är ags. eacen, as. okan.
Anm. 2. Mot samma utveckling, som betydelsen hos
før genomlupit, vilken ifrån en fullare, handlingsbetecknande
reducerats till enbart uttryck för possibilitet ’duglig, möjlig,
i stånd att’ (t. ex.: fa r før) tenderar det nsv. ogörlig. Be-
lysande är ett sådant ex. som [Kyrkvaktaren] hade förklarat
hans vederfående vara ogörligt Molander En lyckoriddare
265 (1907). Här är ogörligt helt enkelt = ’omöjligt’. Yer-
bet ’göra’ kan varken i aktiv eller passiv användning utsägas
om vederfående. (Jf. även lat. facilis.) — Denna betydelse-
reducering hos før har i da. gått längre än i sv. Da. har
— åtminstone dialektiskt, i själländskan — ej blott i över-
ensstämmelse med sv. sådana sammansättningar som arbeids-
før, vaabenfør, utan även qvindefør ’manbar’ och spisefør
’stor nok til at spises’ t. ex. en spisefør Kylling. I det sista
ex. har adjektivet fullständigt karaktären av ett avlednings-
suffix. Samma utveckling möter oss också hos det isl. bcerr1
som helt enkelt är = ’berettiget’: bærr er hverr at råfta sinu
Hæns. 7. Jf. ätbar och gångmöjlig sid. 268.
Anm. 3. Påtaglig association med vb. fara synes mig
det isl. motsvarande adjektivet förete i följ. ex. En på er mjçk
var komit at stefnudegi peim, er pórólfr skyldi heiman fara ok
brúfrmenn váro komnir, pa tók Egill sótt svá at han var eigifœrr.
— Det isl. haffæranda (skip) ’saadan som kan bruges til Fart
over Havet’ utgör troligen en ombildning av ett äldre haffœrr.
‘) Förekommer f. ö. ännu hos Lind 1749 och Sahlstedt 1773 i ssg,
grisdiger : grisdeg sugga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
