Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 Lindqvist: Sv. verbaladj.
Om så är, har den postulerade, äldre, passivt verbal-
adjektiviska (possibilitatis) betydelsen ’böjlig’ övergått till den
av perf.-part. ’böjd’. (Jf. gønomlægher s. 273). Upphovet
till denna betydelseförändring kan vara det formella samman-
fallet av dessa båda i n. sg. bøg(h)t. Och denna gemen-
samma n. sg. är helt säkert också anledningen till, att ver-
baladjektivet ombildats till — eller rättare — utträngts av
perf.-part. även i mask.-fem. sg. och i plur.
Alldeles uteslutet är ej, att det n. sg. högt, som möter
oss t. ex. i Ther till är ey mitt hierta bøgt Chronander Surge
s. 24, hänför sig till ett mask.-fem. sg. bög(h). Detta finner
jag dock mindre sannolikt, då verbaladjektivet redan i fsv.
tid tycks ha varit mycket sällsynt, och då ett adjektiverat
perf.-part. lätt giver den föreliggande betydelsen ’benägen’.
Man kunde, vad betydelsen angår, jämföra det ty. geneigt och
det nämnda benägen självt. — Belysande fór betydelsen hos
vb. böja i äldre tid är följande exempel från Kolmodin Bib-
lisk qwinnospegel I (1732) sid. 148: Som jag på intet sätt såg
honom stå at böja, at sittia på min säng.
fsv. *drøgher (< urg. *e)’
rögia-, isl. drcegr, till vb. fsv.
dragha) *).
Från fsv. känner jag intet belägg för detta ord som sim-
plex och från nsv. endast det av Tamm i Nord. Studier, till-
egnade Adolf Noreen s. 25 från Grubb Penu Proverb. 160
(1665) anförda Drögt i giärning är icke wärdt en Penning.
F. ö. är ordet blott känt från ssg. :
framdrøgher av Söderwall antecknat blott en gång (från
Su. 89) framdrøgh ïænktan. Här måste det ha haft — den rent
adjektiviska — betydelsen ’lång’ < ’utdragen’. Jag förutsät-
ter nämligen en sedermera adjektiverad, participial använd-
ning av det ursprungligen passivt verbala adjektivet (jf. gø-
nomlægher och vårt — visserligen från tyskan lånta — ut-
J
) Se ang. bildningen även Tamm i Nord. Stud. s. 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
