Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
Wigforss: Anmälan.
ifråga, och vad uppriterna beträffar, A vi tydligen ta dem p&
forf:s auktoritet, som i detta fall ju också är den allra bistå.
Ehuru sålunda ättlingarne av den gamla östdanska dialekten
icke kommit med vid den mera detaljerade behandlingen, ha de
dock icke lämnats alldeles ur räkningen. Tvärtom ger förf. dek
vid den allmänna översikten av de danska dialekterna och dels
vid försöket att uppvisa några genomgående egendomligheter i
målgränsernas riktning en ganska utförlig framställning även av
vissa skånska dialek tdra^. Det material, som stått förf. till buds
har ju icke varit synnerligen rikligt, då utom en del äldre notiser
och strödda språkprov endast ett par avhandlingar om språket i
nordvästra Skåne samt Axel Kocks redogörelse för de senaste
årens undersökningar av skånska bygdemål (i Hist. Tidskr. för
Skåneland 1904) föreligga i tryck. JDå rec. haft anledning att i
någon mån ta kännedom om skånska landsmålsföreningens
samlingar på universitetsbiblioteket i Lund pch själf undersökt
dialekterna i sydligaste Halland, kunna några tillägg och enstaka
rättelser till föff:s framställning här få sin plats.
I förbigående kan påpekas, att då förf. s. 36 förklarar
bygdemålen i allmänhet stå på en yngre ståndpunkt än riksspråket i
avseende på ljuden och även, ehuru med talrikare undantag, i fråga
om formerna, han tydligen icke haft de östdanska dialekterna med
i tankarne. Enbart ett par sådana drag som frånvaron av stötton
och bevarandet av a i svagtonig ställning äro ja tillräckliga för
att ge de skånska målen en ålderdomligare prägel.
Vad så några detaljer beträffar, så yttrar förf. s. 46 på tal
om tungspets-r, att det förekommer särskilt i nordvästra delen av
området. Tungspets-r torde emellertid vara minst lika vanligt i
nordöstra delen d. v. s. Göinge, Villands och Gärds som i
nordväst d. v. s. Åsbo och Bjäre härader, för att icke tala om södra
Halland, där det väl numera är så gott som utdött. Na är det
möjligt, att förf. med den nordvästra delen menat just de ovan
nämnda Göinge, Villands och Gärds härader, ty på ett annat ställe,
s. 52, talar han om Göi nge-Lister- målet såsom den "nordvestligste?
dialekten, hvilken han jämte den nordligaste — halländskan —
skiljer nt för att vid den följande behandlingen av dialektgränserna
endast hålla si£ till "sydøstskånskHuru förf. råkat ut för denna
förväxling är icke alldeles lätt att förstå. Tryckfel kan knappast
föreligga. Vad så gränsen mellan det nordöstliga och
sydvästliga området beträffar, låter förf. den bestämmas dels av olikheten
i behandlingen av äldre långt e, dels av motsatsen Göinge lannet:
sydligare lanned. Det sista är säkerligen oriktigt, då endast från
en gränssocken mot Småland i östra Göinge härad former med -1
finnas angivna, under det V. Göinge, Villands och Gärds härader
genomgående ha -d. Och de olika formerna på diftongen för
gammalt i ha väl som dialektkriterier, när det gäller större grupper,
icke så mycket att betyda, då de kunna växla ganska avsevärt på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
