Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386 Lindroth: euu i nord. spr.
en plur. urnord. *beuuum x) > *begg(u)um. Vid sidan däraf
fanns en s g. urnord. *heuug (om hvars ursprung jag icke här
behöfver yttra mig), hvarur framgick ett *beggm. Att här
verkligen en urnord. tvåstafvig sg. funnits, styrkes af dess
förefintlighet såväl i vnord. som i östnord. Alltså: sg. *beggua,>
pl. *beggum. Sg. utvecklas nu ;> *biggua, hvilken form, som
vi sett, sannol. är bevarad i Hauggränsinskriftens bikui,
slutligen > byggua 2) (run. 3 pers. byki, buhi), hvartill bildades plur.
byggom osv. (anträffad i runor såsom byku, buku). Denna plur.
utträngde den af *beggum ljudlagsenligt utvecklade biuggum)
bioggum. I vnord. bildades tvärtom efter denna en ny sg.
biugga, biogga i st. f. ljudlagsenligt *byggua.
Sedan vi nu få anse ljudlagen eggu > iggu i möjligaste
mån betryggad, återvända vi för ett ögonblick till det för
vår fråga viktiga ordet bjugg. Under det antagande som
ofvan befunnits sannolikast, näml. att ordet är en wa-stam,
få vi enligt den här utvecklade ljudlagen iggu i alla kasus
i sing. Men fråga vi, i hvilka kasus östnord. brytning af
byggu > biugg(u) sedermera inträder, blir svaret: dat. sg. och
gen. plur. Det kan måhända synas, som om detta är föga
bättre än den äldre teoriens härledande af hela ordets
voka-lism ur dat. sg. Nu bör visserligen användningen af gen.
plur. i äldre tider icke allt för mycket underskattas; detta
kasus har ju kunnat ha stor bet. särskildt såsom första led
i sammansättningar (och behöfde ju då icke blott stå
obe-tonadt). För dens skull som finner saken betänklig, vilja vi
emellertid se till, hur saken med min teori ställer sig vid
*) Att denna möjligen kan vara bildad efter *heu\Lum medgifves s.
364 n. 2.
a) ii måste vara analogice aflägsnadt före inträdandet af ljudlagen
yggU :> iuggy,. Man skulle dock kunna tänka sig, att # fölle ljudlagsenligt,
hvarvid brytning verkades (se om detta spörsmål utförligare s. 359), alltså:
byggxii > biuggi, hvilken senare form medelst Kocks palatalomljud skulle
kunna ge byggi. Men det blefve då alltid förunderligt att någon bruten
form ej alls är påvisad i önord. (Enl. K:s teori blefye det naturl. biggui
som direkt > *biuggi).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
