Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386 Lindroth: euu i nord. spr.
västgerm. formerna icke af någon bet. for vår undersökning,
men grundformen för det nordiska ordet blir alltid osäkrare
och mera problematisk i samma mån, som det skulle visa
sig ovisst, huruvida någon fullständig motsvarighet finnes i
besläktade språk.
Angående förhållandet mellan euua- (sannol. i nord.
och ags.) och *ieua- *) (ffris. och kanske fsax.) jfr s. 363.
isl. glygg, n. ’(visir)öppning; vind’ (poet.). Den
förstnämnda bet. gör, att man ogärna skiljer ordet från gluggr,
m. ’öppning’, sv. glugg, men hur skall omljudet förklaras?
Gluggr har antagits innehålla ett *gluuu- (se t. ex. Tamm
Etym. ordb.); ett neutr. *gluuuia- borde ge *glygge.
Förmodligen är glygg en ung form, beroende på inflytande från det
likbetydande gly ggr, m. < *gluuui-, växelform till gluggr 2).
— Det är emellertid icke så afgjordt, att glygg i bet. ’vind’
är samma ord. Om så icke är, vet jag icke, hvarifrån detta
glygg skulle ha kunnat röna inflytande. Det finge väl då
betraktas som själfständigt uppkommet. Yid ansättande af
stamform skulle vi tyvärr icke ha hjälp af några motsvarande
bildningar i andra språk. Yore stammen *gleuuu- eller *gluuuu-,
blefve det åter dat. sg., som ensamt skulle förklara ordets
vokalism, något hvarför jag i det längsta drar mig. Hade
ordet u i stammen från början (jfr s. 339 om dyggr o. styggr\
synes mig *gleuua- vara den sannolikaste grundformen 3).
Enligt hittills gängse teori skulle vi därur visserligen icke
få något glygg.
fnor. nom. pl. fem. trygguar ’förtroende’ (se Hertzbergs
glossar), på runor dat. sg. triku (Bugge Aarbøger 1899,
*) Ett närstående maskulint *beiiaR föreligger kanske i egennamnet
isl. Biár(r), hvarom Boer Arkiv XIX, 24.
Hvars a-stamsböjning således torde vara sekundär (jfr Noreen Altisl.
Or.» § 382, 3).
*) För så vidt vi icke skulle anta en nom. *^luuui 1. *$leuui till resp.
*5lu^ia- och *sleuuia- enl. Streitbergs teori (jfr s. 345). Men eljes ha ju de
lång8tafviga t a-stammarna i isl. tvåstafviga nom. (kvee eti osv.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>