Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364 Hellquist: Nord. ta-presentier.
glänsa; synas stort och grant på långt håll; synas, skifta,
endast om färger; hägra’. Ordet är särskildt allmänt i de
finsk-svenska dialekterna: Vendell Pedersöre-Purmo-
målet s. 349.
Hur skall man nu förklara det inbördes sammanhanget
mellan dessa vid första påseendet ganska olika betydelser?
Jag vill då först fasta läsarens uppmärksamhet därvid,
att de svenska och norska betydelserna äro fullständigt eller
så godt som identiska med dem, som tillkommer ty. schillern.
Detta ord betyder ju ’in verschiedenen farben spielen, die
farbe wechseln, flimmern’. Ordet, äldre schileren, är en
utvidgning af schielen ’skela’, sydty. schilchen, mht. schil(h)en7
af samma art som sv. dial. skullra af skulla. Men detta
schielen har i sin tur afledts af adj. scheel, mht. schèl(ch)j
fht. scêlahj gen. scêlhes ’skelande, skef, sned, krokig’,
motsvarande ags. sceolh och med Vernersk växling isl. skjalgr.
Detta adjektiv är som bekant *) en afledning på k af en rot
skel. Af afljudsformen skl har Falk anf. afh. s. 18 f.
här-ledt isl. skolbrunn ’med sneda ögonbryn’ och skolbeinn
’sned-bent’, hvilka ord sålunda äro besläktade med bl. a. gr.
OKOÅiög ’sned, skef.
Det förefaller mig ligga i öppen dag, att vårt verb
skolla äfvenledes är ett aflägg af samma indoeur. rot skel
’sned’. Betydelsen ’vara sned’ har utvecklat sig till den af
’hänga, sväfva’, och från ’sväfva’ till å ena sidan ’vara
vankelmodig 1. opålitlig 1. svekfull’2) och å den andra ’schillern’
är steget ytterst minimalt.
Det gäller då att tillse, huru verbets bildning bör
förklaras. Af de möjligheter, som härvid erbjuda sig, har man
— förutsatt att skolla verkligen utgår från en rot skel — att
i första rummet tänka sig -¾- uppkommet antingen af ett
___________ •
*) Se t. .ex. Falk Akad. afh. t. Bugge s. 19.
*) Jfr citatet från Har. Harctr. saga 15 ofvan samt möjligen äfven det
frän Sn. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
