- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoandra Bandet. Ny följd. Adertonde Bandet. 1906 /
357

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Svensk språkforskning.

3B7

vokal med fortis 2 + lång konsonant + vokal (Noreen: Om
behandlingen af lång vokal i förbindelse med följande lång
konsonant, Aschw. gr. § 304, Kock Fsv. ljudl. II, 418 ff.),
och gen. trö2nna(r)j dat. tru*nne blevo alltså ljudlagsenligt
trona, trone. Gen. troonas med analogiskt tillagt s finnes
alltjämt i Nya Test. 1526 jämte troones, som fått e från den
överväldigande massan av femininer (gen. kyrkiones^
synden-nes med ljudlagsenligt a > e). Det korta w-ljudet i gen. dat.
sg. fruna(r)j frune (jmf. gen. iornfruna, dat. iomfrune i Bernh.
och hustrunas i Nya Test. 1526) *) förklaras i
överensstämmelse med det korta w-ljudet i troones.

När åter gen. troonnes ännu på 1500-talet finnes kvar
i vissa skrifter, så beror detta väl snarast därpå, att nn
återinförts ("uppfriskats") från de många orden av typen
kyr-kionnes. Möjligen skulle nn i gen. troonnes även kunna
ställas i samband med en fakultativt använd ljudlagsenlig
akc. 1 i gen. *tröunna(r) med hiatus (jmf. Kock Alt- u.
nschw. acc. s. 59, samt att man i nsvenskan kan uttala i
trone med akc. 1), ty i ord av typen tinnar kvarstår nn
ljudlagsenligt (jmf. komparat. fsv. större :nsv. större etc).

Men hvarpå beror det då, att vissa skrifter (t. ex. Nya
Test. 1526) använda blott nn i gen. sg. syndennes dat.
syn-denne etc, men omväxlande ri och nn i gen. willones :
-qwin-nonnes, dat. i förstonne etc? Saken förklaras på följande
sätt. Man böjde i yngre fornsvenskan:

8g. pl.

gen. 8yxndinna{r) nom. 8y2ndena(r)

dat. sy1ndinne ack. sy2ndena(r)
ack. syxndtna

Däremot

sg. pl.

gen. vi2llonna(r) nom. vi2llona(r)

dat. viHlonne ack. viHlona(r)
ack. ws{Zona

J) Redan i VML. finnes gen. hustrona{r)) hvartdera en gäng.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1906/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free