- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoandra Bandet. Ny följd. Adertonde Bandet. 1906 /
281

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Vidare om hårtid.

281

bildats efter sådana gamla mönster som Bydboholm etc. På
liknande sätt kan -hœrap i vissa socken- och gård-namn
uppfattas såsom ett slags avledningsändelse, i det att de bildats
efter andra ortnamn, där -hœrap hävt sin egentliga betydelse
•distrikt’ eller dyl.

3. I vissa socken- (och gård-)namn kan ’hœrap
möjligen hava hävt betydelsen ’bygd’. Härmed är att jämföra,
dels att isl. herap även har betydelsen ’bygd’, dels att både
det franska och det engelska province kan användas i
betydelsen ’bygd, trakt’ (’par extension contrée’ Littré mom. 4
s. 1369; ’a region of country; a tract’ Century Dictionary).
I Arkiv nf. V, 134 anmärker Bråte, att "ordet bygd betyder
ju vanligen ett område, om ock icke skarpt begränsat, men
i Svenska riksarkivets pergamentsbref finnes Kœrsbygd
Kärrs-by Motala sn., Ögl." Under dessa förhållanden kan det ej
anses såsom ett allt för djärvt antagande, att hœrap med en
från ’distrikt’ utvecklad betydelse ’bygd’ kan ingå i ett eller
annat socken- och gård-namn, och detta så mycket mindre,
som Bråte själv a. st. anser -hœrap i många sockennamn
betyda ’hembygd’.

Om Brates andra invändningar kan jag fatta mig kort.

Han betvivlar s. 209, att man "någonsin kunnat sätta
hår som objekt till verbet fsv. repa isl. reicfa i betydelsen
’utrusta en (skepps)här’, såsom Kocks etymologi förutsätter",
och detta, emedan etymologien och användningen av här
skulle häntyda * på betydelsen ’mængde eller stor skare af
mennesker’ såsom den ursprungliga.

Detta synes mig vara en underlig invändning.

Det är alldeles visst, att isl. herr oftast användes med
betydelsen ’an army, troops, on land and sea’ (IED.). Jag
erinrar för övrigt blott t. ex. om att det med herr samhöriga
hemapr betyder ’herjen, at man farer frem imod andre med
udovelse af voldsomheder, paa fiendtlig maade’ (Fritzner2).

ARKIV FÖR NORDISK FILOLOG! XXII, WT FÖLJD XVIII.

20

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1906/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free