- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoandra Bandet. Ny följd. Adertonde Bandet. 1906 /
206

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

206 Bråte: Härad 2.

Härad 2.

Uti en uppsats med titel Om ordet härad och grunden
för häradsindélningen i Arkiv f. nord. fil. 21, s. 358 f.
granskar prof. A. Kock hittills framställda härledningar af ordet
härad och sammanfattar s. 368 resultatet af sin
undersökning på följande sätt: "Ordet hårad har uppstått av ett
ur-nord. *hari-rai&a egentligen ’utrustning av (skepps)här’, sedan
’distrikt som gemensamt deltager i ledungens utrustning’,
jmf. särskilt fsv. repa skiphær ’utrusta en skeppshär’ och
fnorska skipreicfa ’ett visst distrikt’. — Till följe härav
måste häradsindelningen grunda sig på skyldigheten att
deltaga i ledungens utrustning". För motiveringen af denna
Kocks uppfattning får jag hänvisa till uppsatsen i fråga.

I sin uppsats anför Kock äfven den etymologi af härad,
som jag framställt Arkiv 9, s. 130 f., och refererar den 8.
361 så, att enligt mig "härad är väsentligen samma ord som
det nht. heirat, fht. hlrät, dock så, att härad utgått från en
ursprunglig form *hiwa-rœfra med kort i i första stavelsen;
ordets ursprungliga betydelse skulle varit ’hem, familj’". Då
jag fortfarande måste anse denna min uppfattning af ordet
härad vara riktig, vill jag ytterligare belysa densamma med
anledning af prof. Kocks uppsats, i det jag dessutom för
densamma åberopar den motivering, jag lemnat i uppsatsen
Härad i Arkiv f. nord. fil. 9, s. 130 f.

En ofullkomlighet vidlåder afgjordt min härledning och
har väl framför allt annat hindrat den att vinna
allmännare erkännande: jag har trott mig finna tecken till att isl.
heratf hade långt ê, som min härledning fordrade, men nyisl.
héra&j uttal hjérafr, som utgjorde mitt ena skäl för B i
forn-språket, har visats vara förenligt äfven med kort slutet ey som
ock intygas genom andra bevis. Om mitt andra skäl, att hêraiF
står fast genom att ordet står sist i en vers i hrynhent, har

ARKIV rött KOEDISK FILOLOQI XXII, NT FÖLJD XVIII.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1906/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free