- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoandra Bandet. Ny följd. Adertonde Bandet. 1906 /
180

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

180 Karsten: Nord. ord.

*pwahla-. Motsvarande former i got. (pwahl n.) och i
forn-högty. {dwàhal n.) uppvisa bet ’bad, lavacrum’. Betydelsen
hos nord. pwahla- uttryckes i finskan genom saipua, äfven
det germanskt lånord = ty. seife, sv. såpa, och den med fi.
váhla förenade betydelsen är resultatet af en — möjligen
redan i det långifvande språket skedd — generalisering af den
förra. I semasiologiskt afseende kan jag hänvisa till en
fullständig parallelism i en bekant germansk ordfamilj. Fvn.
laupr, n. betecknar (enligt Fritzner2) 1) ’lud, sæbelud,
sæbe-skum’ och 2) ’skum i alm., især om havbolgernes^ och de
motsvarande nsv. lödder (äldre löder, loar, se Noreen, Sv.
etymologier s. 43), neng. lather (= feng. lêaåor) afse såväl
tvål lödder som skum i allm., t. ex. om hästar skummiga af
svett. Det samgermanska ordet är till form och betydelse
Rå godt som identiskt med gr. Åodrgov, Åofsvgöv, hvilket
betecknar både ’badvatten’ och (liks. got. pwahl, fht. dwahal)
’badning, bad’. Det är nära besläktadt med gr. Åoféa, lat.
laväre ’tvätta’, liksom germ. pwahla- hör till verbalroten
pwáh- med samma betydelse.

6. Fi. sauvo: isl. saggi ’fuktighet’, nsv. d. sagga
’framsippra’ etc.

Fi. sauvo ’källa’ sammanställer jag med isl. saggi m.
’moistnes, dampnes’ (Vigfusson), saggasamr ’fugtig’ (E. Jons*
son), söggr ’madidus’ (Bj. Haldorsen), nno. (Aasen, Ross) soggy
S0gg ’fugtig, lidt vaad 1. blod’, nsv. d. (Kietz, s. 555) sögg,
sy gg ’fuktig, våt’, sagga 1) ’småregna’, 2) ’framsippra, sakta
framrinna’. Ordet är samgermanskt, såsom fht. sou (g.
sou-wes) m., ags. séaw m. ’saft’, geséaw ’saftrik’ visa, och äger
en utomgermansk parallell i find. savá- ’saft’. Fi. sauvo
återger Ijudtroget den urgerm. w-stamsform, som ligger till
grund för isl. saggi. I stället för det hos finska lånord af
denna formklass vanliga stamutljudet -a finner man här ett
-o. Men äfven detta har paralleler; bland germ. maskulina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1906/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free