- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoförsta bandet. Ny följd. Sjuttonde bandet. 1905 /
365

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Hårad. 369

369

nultima i Jierap liksom i så många andra komposita, som i
det äldre språket hade fortis på andra kompositionsleden.

Såsom nyss nämnts, använder fornsvenskan den neutrala
«a-stammen hœrœpe jämte den neutrala a-stammen hærap.
Icke sällan har i fornsvenskan ^-ljudet i hœrœpe överförts
till hærapj så att man fått hœrœp, och denna form finnes
kvar ännu i ä. nsv. häräd. Omvänt har a-ljudet i hœrap
en och annan gång lånats av hœrœpe, så att hœrape
uppstått. Jmf. Kock Fsv. ljudl. II, 313.

Sedan ordet härad antagit betydelsen av ’ett visst
territorium’, ’en viss begränsad bygd’, så kunde det senare även
brukas i betydelsen ’bygd’ utan vidare (t. ex. i isl. var på
póka mikil um herap7 en pokulaust um fioll Sturl.) och även
användas till att bilda namn på andra mindre områden än
sådana, som vanligen av oss kallas "härad". Så förekomma
t. ex. i Gestrikland Offre Hasretth (1542), Ytter hår eth (1543)
och i Uppland scarpeherade såsom namn på byar. Det är
helt naturligt, att denna överförda användning av hårad
icke eller föga användes i sådana trakter, där man sedan
gammalt brukade ordet för att beteckna hvad vi nu kalla
"härad". Blott sällsynta undantag utgöra därför namn sådana
som Trulshärad (i Långaröds socken i Skåne), hvarav
Falkman Ortnamnen i Skåne emellertid icke anför någon äldre
form, och socknen Amnehœrit (1397) i Västergötland. Med
denna senare överförda användning av härad kan ett
förhållande i Danmark i viss mån jämföras. På Jutland
använder man sedan länge rø*$e/-indelningen, och med syssel
menades ett ämbets-område för den världsliga administrationen.
I andra delar av Danmark hade man ingen dylik
syssel-indelning; på Seland förekom emellertid en indelning i syslor,
men blott såsom en ^gejstlig institution" (Steenstrup Danmarks
ældste inddeling s. 5, 9).

Men då härad ursprungligen betyder ’utrustning av
(skepps-)här’, så måste härads-indelningen ursprungligen hava

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1905/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free