Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221 Grimberg: Ack. m. inf.
huælp (II R 6) — R 5 § 1: Kattœr mapær annæn
fræls-givæ (11 R 7; ind. 7) — R 5: § 5: kallær Jcono hortutu (IIR 9).
Orden bykkiuhuælp, frælsgivæ, hortutu äro här objektiva
predikativ: bestämningar, som medels det af dem närmare
bestämda verbet kallær tilläggas respektiva
ackusativ-objekt’).
I de tre sist anförda exemplen har kalla sin nuvarande
betydelse ’kalla, benämna, ge namn af; när det konstrueras
med ack* m. inf., motsvaras det af nysvenskt ’säga’. Den
ursprungliga betydelsen af katta anses vara ’ropa’ *), som nära
sammanhänger med det nysvenska ’kalla till sig, kalla bort’
(isynnerhet om Gud) samt de numera ålderdomliga ’kalla på’
och ’åkalla’. I våra tre exempel ur R skönjes ännu den
ursprungliga betydelsen af kalla8). Uttrycket Kallær mapær
man bykkiuhuælp har nämligen uppstått genom förening af
två satser: kallær mapær man = ropar någon på en annan
-f kallær mapær bykkiuhuælp = ropar någon (ordet) hundvalp.
Ån tydligare framträder den ursprungliga betydelsen ’ropa’
i följande uttryck: ögl B 38: Nu kalla man annan okuæpins
arp (MES R 31 pr 4)) kallar niping. ælla piuf. ætta fostra
(4 ex.) — Vgl II R 8: at pu coilar mik vquæpins orp oc
fyrnær orþ — Vgl I R 5 pr bis: at pu kallæpe mik
vkuœ-pins orp (II R 6, ind. 6) — R 5: § 2: at pu kallæpe mik
vkvapins orp. ok firnær orp (2 ex.) — ögl B ind. 38: Vm
’) Definitionen &r gif ven i anslutning till hvad B. v. Kræmer i
afhandlingen "Om predikativet", Ped. tidskr. 1896 sid. 488 oeh 447, anfört
utflirer hvad den i Sundéns språklära förekommande definitionen ger vid
handen. Denna fullständigare form har definitionen äfven i Brates språklära.
’) Vølundarkvida 28: Stemma kalla&i seggr annan, bropir a bropur:
"Gongom baug sia!"
») Om i Vgl I K & § 2: kallær prester bandi tende orden bondi tmdi
böra fattas som direkt anföring, så skulle vi har också ha ett exempel på
den ursprungliga betydelsen, ehuru mildrad till ’s&ga1. Jfr sid. 229 not. 8.
•) Okuœþine orP år här, liksom i det bland våra dagars skolpojkar
vanliga: "Han kalla mej för öknamn" en blott rubrik, genom hvilken ett
konkret okvådinsord lyser igenom, äfven om det framträder mera obestämdt
för den talande.
A«DT FÖ» VOBMSK FILOLOGI XXI, »T WÖU9 XVII 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
