- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoförsta bandet. Ny följd. Sjuttonde bandet. 1905 /
174

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

174

Ljunggren: Bry och förbrylla. 168

brille p& näsan för Strassburg óch Basel!". Rådsprot. 1639,
s. 562, jfr därs. 8: 85, 314), och sannolikt åtminstone
delvis i beroende häraf öfvergår britter (med acc. 1) till brillor
(med acc. 2). Hos Spegel förekommer sistn. form förenad
med betydelsen glasögon, hos J. H. Yoigt har den öfverförd
betydelse ("Aprilis hafwer Grillor och Brillor nogh".
Alma-nach 1680, Prognost.) Denna form blir sedan konstant för
den egentliga betydelsen hos ordet I öfverförd användning
följde ordet verbet och påverkades dessutom dels af griller
(jfr t ex. hos Wennæsius, Vitt, s. 223: "de dag och natt mig
i hufvudet liggiande bryller"), dels af buller. Ordet förekom
i synnerhet i obestämd form i uttryck som "förorsaka (eller
göra) någon briller", uppfattades såsom en singularis och fick,
kanske efter buller, neutralt genus. Så redan 1678 i Ericus
Olai, The Swenskes och Göthers historia öfv. af Sylvins
(s. 385: huad för ett bryller och ouäsende rijket hade
öfwer-gådt). Detta neutrala substantiv tycks ha fortlefvat ännu
vid midten af 1700-talet.

På alldeles samma sätt hade under 1700-talet ett
neutralt substantiv griller utvecklat sig ur det från tyska Grillen
lånade plurala griller, och — parallellismen är ännu
fullständigare — äfven ett verb grilla *) fä eller ha griller, fantisera,
förekommer vid samma tid.

Till verbet brylla bildades under 1600-talet åtskilliga
afledningar såsom bryllan (Med denna bryllan menar du dig
kunna förblinda Christi fårs ögon. Raimundius, Hist. lithurg.
1638, s. 35, där äfven den ursprungliga betydelsen skymtar
något fram), bryllaektig, bryUeri, påtagligen influeradt af
bry(d)eri} bryllerska.

*) Detta grilla är sannolikt direkt l&n af likbetydande tyska grillen;
det kan dock &fven tänkas vara bildadt till griller, pL, med -er kftndt som
plural&ndelse, medan det af Tamm, Etym. ordb., art. griller anförda grillra
är bildadt till griller, n., med -er kftndt såsom tillhörande stammen.

Lund i oktober 1903. Evald ljunggren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1905/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free