Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 256
Kock: Ljudförb. ai w.
är mycket sannolikt —, dylika former äro de enligt min teori
ljudlagsenligt utvecklade, under det att de enligt v. Fr:s teori
kunna förklaras endast genom antagande av analogi - på värk an.
Jag återkommer härtill nedan.
Bland de teorier, som v. Fr. förfäktar i NS., är också den
först av Hoffory motiverade åsikten, att vid förlusten av
ändelse-vokalen i urnord. ord sådana som nom. HriggwaR "trygg", gen.
*triggwas, nom. *liarktR "här" w- och i-ljuden alltid i alla
ställningar omedelbart till följe av en ljudfysiologisk nödvändighet
måste hava övergått till u, i (och ej i någon ställning kunde
kvarstå såsom w, i). Lika litet här som i Ark. nf. XIV, 24-3 ff. vill
jag inlåta mig på denna komplicerade fråga i hela dess
utsträckning.
Jag skall emellertid framhålla ett par fakta, hvilka visa det
oberättigade i att med Hoffory och v. Fr. uppställa nämnda
generella sats.
1) Påståendet, att med ett slags naturnödvändighet gen.
Hriggwas etc. måste bliva till Hriggus (icke till *triggws),
veder-lägges fullständigt av gotiskan 1). Detta språk har ju som bekant
mycket ofta ljudförbindelser sådana som nom. sg. m. triggws "trygg"
Luc. 16:10, ufarslcadivjanäs Marc. 9: 7, waúrstw Marc. 14: 6 etc.
etc. Att w på gotiska representerar ett konsonantiskt (ej ett
vokalisk t) ljud, framgår därav, att Ulfilas7 alfabet skiljer mellan
vokalen u och konsonanten w. Om nu goterna kunde uttala triggws,
så är det svårt att inse, hvarför man icke i Norden skulle hava
kunnat uttala Hriggws. Man må icke invända, att w i got. triggws
etc. icke längre var egentlig halvvokal (u), utan hade blivit
ett i någon mån frikativt ljud. Detta är möjligt; jmf. Jellinek
ZfdA. XXXYI, 266 ff., van Helten ib. XXXVII, 121 ff, Jellinek
ib. XLI, 369 f., Braune Got. gr.5 § 40. Men jag ser alldeles intet,
som hindrar oss att antaga, att förhållandet varit detsamma i det
nordiska fornspråket. Även om w i Hriggws etc. hade blivit ett
i någon mån frikativt ljud, kunde det vid sitt bortfallande
labialisera föregående rotvokal (*triggws > tryggs etc.).
Såsom stöd för sin åsikt anför v. Fr. även förhållandet i
västgerm. språk: f ht. gar o "bereit" : gar wen "bereiten" etc. Denna
jämförelse hade varit av vikt, om man icke havt gotiskans
vittnesbörd. Gotiskan intar icke blott en äldre ståndpunkt än de
västgerm. språken, utan —• hvilket här är av avgörande betydelse
— den står de fornnord. språken närmre, än fallet är med de
västgerm. språken. Om något främmande germanskt språk här
*) Jag erinrar mig, att numera avlidne prof. S. Söderberg en gång
enskilt framhöll, att i gotiskan w kan uttalas mellan två konsonanter, och att
förhållandet därför "bör ha varit detsamma i Horden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
