Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De nasalerade vokalerna och deras
beteckning i de danska runinskrifterna,
Att i urnordisk tid alla vokaler kunnat vara nasalerade
torde man få anse för afgjordt på grund af de uppgifter för
isländskans vidkommande, som lämnas i den omkr. 1140
författade afhandlingen "Um stafrófit" i Snorra Edda. Då det
lefvande danska riksspråket icke äger nasalvokaler *),
saknar det ej intresse och vikt att undersöka, hvilka lagar vid
nasalitetens försvinnande följts. Då den i litterär tid icke
betecknas, har man vid en sådan undersökning att hålla sig
till runinskrifter med den yngre runraden, hvilken, som
bekant, under de första seklen af sin tillvaro har skilda tecken
för oralt och nasalt a, näml. runorna \ och Att endast
vokalen a äger skilda tecken, antyder emellertid, att
nasali-teten ej behandlats lika hos alla vokaler, hvarför det är af
vikt att först utreda denna fråga.
Några positiva upplysningar om denna punkt lämnar
språkhistorien, för så vidt jag känner, icke. Detta gör
däremot fysiologien. D:r Pipping har haft vänligheten fästa min
uppmärksamhet på en uppsats af Czermak (i Wiener
Sitz-Ber. Math.-Naturw. Klasse Bd. XXIY, sid. 4 ff.), där denne
visat, att gomseglet vid uttal af vokalerna a, e} o, u7 i från
att vid a ha intagit låg ställning med ringa spänning,
småningom höjer sig och slutligen vid i innehar det högsta läget
och den starkaste spänningen 2). Då, för att en vokal skall
*) Jespersen, Fonetik s. 284 ff. konstaterar visserligen, att i danskan
kan förekomma nasalt uttal af en mellan två na sala konsonanter stående
vokal. "Men i alle disse tilfælde er nasaleringen af underordnet "betydning,
forsåvidt som den kan udelades eller tages med, uden att de fleste mærker det".
2) Senare har jag hos Grützner, Physiologie der Stimme und Sprache,
sia. 167 ff. (i Hermann, Handbuch der Physiologie Bd I, Theil 2) af flera
författare funnit uttalanden, alla gående i samma riktning. — Jfr. äfven ibid.
sid. 128 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
