Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75 Kock: Nord, ordforskn.
Bidrag til den ældste skaldedigtnings hist. s. 31 f. har Bugge
framhållit, att ti i det långivande språket blivit utbytt mot
o i isl. lárnmópa, Nýiamópa, mópa "bred älv" av ags. mtifra
"mynning", i isl. Bót namn på ön Bute bland Hebriderna
och i isl. rósta "tumult", som enligt honom är av franskt
ursprung (ffra. rastié).
Även kort u-ljud i medelnedertyska låneord har i fsv.
stundom blivit utbytt mot o-ljud, t. ex. mnt. unardiclieit: fsv.
onardhoghet ST., mnt. unart : fsv. onardh ST., Ya. (jämte
unardh ST.), mnt. unechte : fsv. onœkta onecta ST., MD., SO
(jämte unœkta ST.). I dessa låneord har prefixet un-
bibehållit w-ljudet i fsv., men då man i fsv. sedan gammalt hade
växlingen ti : ö i detta samma, på inhemsk botten utvecklade
prefix (tinampn: önampn "öknamn" etc.), så hava låneord
sådana som onardh måhända fått denna form under påvärkan
av sådana inhemska ord som {tinampn:) önampn, (tiiœmn:)
öiœmn etc.
Lund.
Axel Kock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
