- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugonde Bandet. Ny följd. Sextonde Bandet. 1904 /
54

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54

Kock: Nord, ordforskn.

Mlat. abbatissa, fsv. ä. nsv. abbatissa — men även fsv.
abbadissa, ä. nsv. och nsv. abbedissa, också mnt. abbadisse *).

Mlat. calamina, fra. calamine, ä. nht. kalmei — men
modern nht. galmei, nysv. galmeja.

Det danska casco (casque), en i lhombre-spelet använd
term, som troligen härstammar från ett spanskt ord med
begynnande c, återfinnes i nysv. gask, namn på vissa bud i
viraspel (Gigas i Dania III, 28, Tamm: Etym. ordb.).

Hit hör kanske även mlat. cripta, gripta : fsv. gript,
nysv. grift "hvälvd, murad grav". Det är säkert, att detta
svenska ord åtminstone delvis påvärkats av det anförda mlat.
cripta, men det är ovisst, huruvida det fsv. gript, nysv. grift
helt och hållet är ett lån (medelbart eller omedelbart) från
mlatinet, eller om ett inhemskt ord (jmf. ä. da. grøft) med
begynnande g blott rönt inflytande från det mlat. cripta,
gripta. För direkt lån talar, att i de älsta fsv. texterna,
där ordet förekommer, det blott användes om
begravningsplats, och förhållandet synes vara detsamma i yngre fsv.
texter. Schlyter översätter det "grift, graf, sepulcrum", Söderwall
"grift, graf, särskildt hvälfd eller murad graf". I
nysvenskan har grift en högtidligt kyrklig anstrykning och tillhör
ej samtalsspråket. Enligt Diefenbach: Glossarium lat.-germ.
är cripta med i (ej crypta) den vanligaste mlat. formen.
Du Cange II, 639 sp. 2 upptar ett exempel med gr i- {gripta)]
såsom en sidoform till crypta anför han även (IY, 120 sp. 3)
gry pta med gry-. Mlat. crypta betydde "ein langes, enges
unterirdisches gewölbe"; Du Cange översätter det "locus
sub-terraneus"; Lexicon lincopense (1640) "En hemligh kula eller
groop vthi Jorden, en Hwalffd Graaff". Jmf. den moderna
översättningen av fsv. gript "hvälfd eller murad graf".

Nyda. grøft, ä. da. grøft med biformen grift (så redan
i Flensborgs stadsrätt 24) talar däremot i viss mån för ett

*) Jag erinrar även om da. tinte "dynt" : fsv. dintocht "dyntigt", ä. nsv.
dynter, nsv. dynt, hvars etymologi dock är okänd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:23:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1904/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free