- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nittonde Bandet. Ny följd. Femtonde bandet. 1903 /
310

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

310 Westman: Ställen i vestg,- o. östg.-lagarna.

Formen VG I i kœfti bör kanske halst uppfattas som en
./a-stamsform, men kan också vara en dativform efter
«-stamsböjningen av kœfter m., varemot likväl talar, att detta
ord ej i fsv. träffats i betydelsen ’inhägnad’ *).

Det återstår att uppvisa den historiska möjligheten av
den föreslagna översättningen.

För att bilda sig ett omdöme härom har man att tillgå
ett rikt material i de kartor, som nu förvaras i
Lantmäteri-styrelsens arkiv, och som utgöra ett av vår stormaktstids
ståtligaste kulturmonument. I mycket bevaras på dessa
kartor dragen av fornåldriga förhållanden, och jag anser det
därför vara belysande för mitt ämne att kort skildra den
allmänna typen för en vestgötaby, sådan den framstår på
dessa kartor ¾).

Byn ligger vid allmänningens kant. Av denna
skjuter en avsmalnande tånge in emot byn; den kallas ’tå’ eller
’fadref, och har fått sin form för att underlätta
hemdrivan-det av boskapen från betet. Omkring dess inre smala del,
som stundom är långt utdragen och i båda ändar avspärrad
med led och då kallas ’mellomledet1 3), ligga gårdarna i
spridd ordning. Ofta vidgar sig ’tån’ innerst till en rymlig
öppen plats, och själva gårdarna ligga då antingen på
densamma inom en gemensam hägnad eller spridda
om-osäkert. — Formella skäl tala däremot bestämt mot att sammanställa de hår
behandlade orden med det redan i fsv. tid träffade kœtti n., kœtta f. jämte
detta ords landsmålsformer och det avledda verbet kœtta, ehuru dessa ord
visa en märkvärdig överensstämmelse i betydelsen med har omnämda
former.

*) För en betydeiseöverföring jfr nsv. landsmål åmun\ Ögmål. Tœpe m.
’den ena av de två utskjutande järn- eller trädelar, mellan vilka en
tistelstång eller dyl. inpassas1; nsv. tunga) fsv. hals etc.

*) En jämförande genombläddring av kartorna från Östergötland
synes ge vid handen, att den för detta landskap karaktäristiska bytypen är
olika, med tomterna lagda i ’lagha læghi’, rektangulära, sida vid sida i rad,
fastän naturligtvis oregelbundna byanläggningar förekomma.

») Kartbok sign. C 5 s. 405.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:23:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1903/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free