Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
Kock: Anmälan.
S. 128 antar O., att brutfœlingar med ett l i st. f.
brutfœl-lingar med tvä l skulle bero pä, att fortis föll på tredje stavelsen
{brutfœlingar). Detta är helt visst icke riktigt. Ännu i dag
ak-centuera vi i nysvenskan dels Nórrkop(p)ing, Linkop{p)ing etc.
med fortis pa första, semifortis på andra och levissimus på tredje
stavelsen, dels Norrköping, Linköping etc. med fortis på förste,
levissimus på andra och semifortis på tredje stavelsen; se Kock:
Fsv. Ljudl. I, 229, Sv. akc. II, 318 f., Alt-, u. neuschw. acc. s.
166. Vid akcentueringen NórrkdpfpHng etc. är det efter vokal med
semifortis stående ^-ljudet ofta långt, under det att det efter en
levissimus-vokal stående p-ljudet vid akcentueringen Norrköping
alltid är kort. Redan i Ark. IV, 166 noten (jmf. numera ock
Alt-u. neuschw. acc. a. st.) har jag framhållit, att växlande stavningar
med nn och n i fornsvenskan sådana som fiurmœnningin
ifiurmœnin-gia, almœnninger : almœninger, norlœnninger: norlœninger äro att
förklara i överensstämmelse härmed. Detta är ock fallet med
brut-fœllinger: brutfœlingar» Den förra stavningen antyder, att
semifortis (eller fortis) hvilade på andra stavelsen, under det att den
senare stavningen visar, att fortis låg på första, levissimus på
andra och semifortis på tredje stavelsen. På enahanda sätt förklaras
t. ex. Uplœnningiar: vplening SD. III, 242, Oplœning SRP. n.
2145.
Vokalförkortning har under väsentligen likartade förhållanden
inträtt i t. ex. personnamnet Kœtillegh m. och {.:Ketil0ghi (lat., år 1260)
Kœtileghis (andra citat hos Lundgren: Fsv. personnamn), vidare i
isl. miküleikr "storlek": fsv. mykelek MB I, mykélik ib.; isl.
mikü-ligr "stor": fsv. mykeliker MB I, Bir III; isl. mikilliga ad v.
"storligen": fsv. mykilika MB I, mykelika Bir I etc; fsv. mykilikhet
"storlek" KL, MB I {mykélikhet KL, Bo etc). Dessa ord
akcen-tuerades alltid eller åtminstone normalt med fortis på första,
levissimus på andra och semifortis på tredje stavelsen (Kœ’tilegh etc). Här
må ock nämnas isl. heimol(l)iga: fsv. hemulika, hœmolika "särskilt";
adj. hemeliker "till huset hörande" (isl. h-eimiligr). Det är däremot
mycket ovisst, huruvida fsv. otholliker: otholiker "som icke kan
tålas, otålig" (otholiJän Bir I etc), otalUker: otaliker "otalig" {otalikin
Bir I etc), oskiœlliker: oskiœliker "oförnuftig", adv. oskiœllika:
oskiœlika (VGL. etc) ens i någon mån höra hit. Detta skulle
nämligen förutsätta, att även dylika ord hävt fortis på första,
levissimus på andra och semifortis på tredje stavelsen, men i
nysvenskan torde en dylik akcentuering av otålig etc. icke förekomma.
Vidare har man i fsv. även växlingen skiœlliker: skiœliker och i
nysvenskan tålig (liksom otålig) med kort Mjud, och här kan det
korta Z-ljudet naturligtvis icke förklaras på detta sätt.
Förkortningen av Z-ljudet i othol(l)iker, otal(l)iker, oskiœl(l)iker, skiœl(l)iker
förklaras lätt genom påvärkan av thola, tal, skiœh Men då även
former sådana som otholiliker, otaliliker stundom förekomma, kunna
måhända otholiker, otaliker även i vissa bygder hava direkt upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
