Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Anmälan.
91
ett östgötskt dialektdrag, även om denna växling måhända funnits
även i vissa andra bygder; om andra fornöstgötska dialektdrag se
Kock: Fsv. ljudl. II, 524.
Med anledning av den i Cod. bur. anträffade skrivningen früh
och dattila /ruh i st. f. frukt, dattila frukt anför O. från yngre
fsv. skrifter åtskilliga exempel på att t saknas efter h (fruh[t],
tnak[t], luh[f] etc.) Han sammanställer denna osäkerhet i
beteckningen av -kt i fsv. därmed, att slutljudande t ofta saknas efter ch
i mnt. (s. 155—6).
I anslutning till min framställning i Ark. nf. VII, 328 ff.,
där jag visat, att i fsv. Ijudförbindelsen ghi övergått till j vid en
tid, då ^Ä-ljudet ännu kvarstår framför vokaliskt i ävensom e och
andra vokaler {J0lghia7> felia, men felghir), konstaterar O., att
samma regel kan spåras i Cod. bur. Han hade kunnat såsom
anmärkningsvärt tillägga, att man ännu i textkodex till ÖGL.,
således i en annan östgöta-urkund, finner fylghia etc., såsom jag
framhållit anf. st. 331.
O. antager (s. 114 f.) den av mig i Fsv. ljudl. II, 445 ff., Ark.
nf. II, 35 f., V, 161 ff. och annorstädes förfäktade åsikten, att
sådana i Cod. bur. och andra fsv. urkunder anträffade former som
d0t (i st. f. subst. dep), hotet (i st. f. howup, hotoudh) ådagalägga
en ljudlagsenlig utveckling av klingande till klanglös
konsonant i slutljud. O. sammanställer de rätt talrika exemplen från
Cod. bur.
I detta sammanhang må nämnas, att förf. s. 137 ff.
framkastar tanken, att skrivningen av långt konsonantljud mellan två
vokaler med blott ett tecken (sano i st. f. sanno) i Cod. bur. liksom
samma egenhet och vissa andra ortografiska egendomligheter i den
hel. Birgittas egenhändiga utkast (k i st. f. gg, f i st. f. w eller
fv i hafa etc.) möjligen skulle utgöra reminiscenser från
runskriftens dagar. Han framdrager skäl och motskäl, men lämnar frågan
oavgjord.
Jag övergår till några frågor, angående hvilka jag är av
annan mening än förf., eller som han icke utrett.
Under det att namnet på det dyrbara tyget pœl i fsv.
vanligen har denna form, möter i Cod. bur. belz listom med begynnande
&-. Denna växling lämnar O. s. 67 oförklarad. Förhållandet är
emellertid att sammanställa med en växling jp-: 6- i åtskilliga andra
låneord. Så motsvaras isl. pHmsigna någon gång (t. ex. i
Smål.-lagen) av fsv. primsigna, men merendels har fsv. formen brimsigna
(þrymsigna, br0msigna); jmf. lat. primum signum. I ä. nysv. möter
samma förhållande. Det nysv. pr of oss har i Lex. linc. jämte
pro-foss även formen brofoss ("vulgo brofoss")] det återgår på ffranska
provost Det franska planchette nysv. planschett återfinnes hos Olof
Lind (1749) under formen blanshjett. I Svenska akademiens
ordbok upptages bandor, bandur med hänvisning till pandur, och i
dess handskrivna ordsamlingar finnas exempel på bandurer från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
