Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 Kock: Brytning och nasalvokaler.
I forngutniskan gäller följande regel för den yngre
a-brytningen: den har inträtt så väl i kortstaviga som i
långstaviga ord oberoende därav, huruvida
ändelse-vokalen a på samnord. tid var nasalerad eller icke.
Man möter alltså brytning i de långstaviga fiarrar
fier-rar "fjärmare", piélvar (personnamn) med onasalerat a till
ändelsevokal; även i Huita stier na (namn), nygutn. (Fårön)
stjärna, järta "hjärta".
Yidare i de långstaviga gialda gielda, spiella, giara (förut
*giarwa) med fordom nasalt a till ändelsevokal. I siettungr
(jämte settungr) förskriver brytningsdiftongen sig från
ordi-naltalet *sehti, som i oblika kasus i sg. mask. hette *sehta
med nasalt a, i nom. sg. fem. och neutr. * seht a med
onasalerat a. Nygutn. (Lau) har jälpar "hjälper", jänne "hjärna",
(Fårön) järni "hjärna".
Ytterligare i de kortstaviga bier a "bära", ieta "äta", gie f a
"giva" (runinskriften i Klinte har part. giaflt, Lilj. 1751),
*skier a (schier ins "må skäras") *), stiela "stjäla", även iefa
"tvivla", alla med fordom nasalt a till ändelsevokal. Fgutn.
har ock dr ozsie t i "skaffare" (samt även piapan (jämte pepan)
"dädan" med kvarstående -n). Nygutn. (Fårön) bjera "bära",
jeta "äta", stjela "stjäla", stjeka "stapla" (jmf. nyno. stiaka
jämte staka "vackla"), tjerå "tjära", tjeli "tjäle" (alla med ett
kort efterslag av i efter je)2).
Innan jag övergår till den egentliga orsaken, hvarför ord
av typen *geldan (isl. gialda) fått, men ord av typen *beran
(isl. bera) icke fått brytning i isl. och fsv.-fda., skall jag yttra
något om växlingen fsv. teldra : tialdra. Ett dylikt ord med
böjningen nom. tialdra (teldra), obl. kasus i sg. tialdru (iteldru
*) Orden med ie efter g} k (ch) äro dock ej bevisande, emedan i
dylika ord ett konsonantiskt i skulle hava kunnat utvecklas i
ljudförbindelserna ge, ke.
*) D& målet har t. ex. skåra, beror det säkerligen därpå, att ett äldre
*skjera (*skyåra) förlorat j efter det palatala k
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
