Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tiselius: Anmälan.
317
funna, om man överhuvud för de därmed avsedda begreppen bör
eftersträva svenska uttryck.
Vid sina uppgifter om kvantiteten i målet håller sig förf.
ofta ej till ljudkvantiteten, utan avser den svårbestämbarare
stavelsekvantiteten ock torde därvid egentligen ej ha tänkt sig någon
annan möjlighet än att alla de ord, som tillhöra en ock samma
akcent typ, också överensstämma med varandra i fråga om
stavelsekvantiteten. Sålunda synes han t. ex. anta att i rspr. alla ord
med akcentueringen båtar ha den huvudtryckiga stavelsen lång
ock den bitryckiga kort, ehuru denna typ omfattar ord, som till
sin byggnad äro varandra så olika som Anna ock Östrandskt. I
värkligheten upptar väl i det senare ordet den svagare stavelsen
ej blott lika lång, utan t. o. m. längre tid än den starkare 1).
S. 4 omtalar förf. som en avvikelse från rspr., att i ord av
typen båtar ’under svagt tryck i satsen’ kort ’starktryckig
("betonad") vokal efterföljes av kort konsonant’. Är detta blott en
olycklig formulering av förf., eller har han förbisett, att en
"lexikaliskt" starktryckig stavelse, när den förekommer ’under svagt
tryck i satsen’ ej förblir starktryckig, utan då är svagtryckig, ock
svagtryckiga stavelser kunna visst ha kort vokal -f- kort konsonant
i rspr. Åtminstone beträffande de tre sista av de fyra fall, i vilka
Skuttungemålet i motsats mot rspr. skulle ha kort starktryckig
vokal, efterföljd av kort konsonant, gäller såväl att vokalen i dem
ej är starktryckig som ock att de i saken i fråga, så långt de av
förf. karakteriserats, ej utgöra någon avvikelse från rspr.
Lämpligt vore, att, när tongångar betecknas i notskrift,
klav-tecken utsattes, särskilt i de fall, då en förekommande intervall
blir olika stor, allt eftersom man antar bas- eller diskautklav. S.
17 har förf. i förbigående ett yttrande, på grund av vilket man
måhända får tänka sig alla hans nottecken med basklav.
Nu ett par ord om några av själva uppgifterna rörande
Skut-tungemålet. Enligt förf. s. 15 ha i målet såväl typen varsd
(sjunkande tongång) som typen båtar (stigande tongång) i penultima
akut intensitet samt sakna tonglidning. Detta är ett oväntat ock
intressant påstående, ock då åtminstone bestämmandet av formen
för stavelseintensiteten är mycket svårt även för ett synnerligen fint
öra, kan man ej annat än önska, att saken bleve ytterligare
undersökt; för övrigt vore det även önskvärt, att beskaffenheten av
rspr:s former för stavelseintensiteten (akut, grav ock eventuellt
cirkumflex) bleve föremål för en ingående undersökning, hälst med
jälp av fysiska instrument. Akcent cirkumflex har endast
iakttagits i några f& ord i målet; månne den ej lämpligen skulle kunna
förvisas även från dessa, ock t. ex. shcdn ’skolan’ ock föln ’Alen’
helt enkelt uppfattas som tvåstaviga ord av typen båtar?
Målet betonar ofta ordens slut starkare än rspr. Ultima har
’) Se Noreen, a. a. s. 7 ock Natanael Beckman, Grunddragen af den
svenska versläran s. 29.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
