- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sextonde Bandet. Ny följd. Tolfte Bandet. 1900 /
173

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bråte: Medelpad.

173

fsv. synes farmen mœpal blått förekåmina i smsg., ock den
prepositsjonälla betydelsen uttryckes jenom andra farmer av
samma ord: mœlli, millum, mœllum, mittan, mœllan,
run-svänska (rsv.) L. 692 mipli. Man torde dåck tryggt kunna
förutsätta, att jämte dessa, av vilka somliga även finnas i
isl., fsv. på ett äldre stadium ägt en motsvarighet även till
isl. prep. metal, ock det är denna motsvarighet jag anser
föreligga uti första delen av Mœpalpapa.

Den återstående delen av ordet har däremot hittills icke
blivit rätt förklarad. Rydqvist, Sv. spr. lagar II, 272, not 2
jör ett försök till härledning: "Den senare delen af detta
namn skulle möjligen kunna föras till ett eljest hos oss
obekant pad, af samma betydelse som F. Hög-T. pad eller
phat, Ny-T. pfad (stig), A. Sax. pœfr (pl. påtas), Eng. path,
Sanskrit, patha (väg); då: mellan väg, mellanland". Rydqvist
torde icke haft mycken tilltro till denna etymoloji, som han
framställer med stor tvekan, då han 3Jälv betonar den så
gott som avjörande invändningen mot den, att någon
motsvarighet till t. Ifad alls icke förekåmmer i nordiska språk

En andra invändning känn hämtas från ordets
betydelse ’stig’, vars användning i bet. ’land’ torde tarva stöd,
liksom ock betydelseutvecklingen ’mellanväg’ till ’mellanland\
Med denna senare utveckling är icke utvecklingen i namnet
Norge av *Noràvegr *) paraläll, ty detta namn känn man

*) Noreen, Svenska etymologier 8. 22 f. förkastar denna gamla
härledning av Norge, emedan farmerna Nör(v)egr med ö äro de älsta ock redan
större Jællingestenen c. 980 har ordet i farmen niiruiak således utan <?ock
förklarar fe. Noräwe¾ hos Orosius som en fålketymoloji, som väl till stor
del föranletts av ordet Austrvegr, samt söker ersätta den gamla härledningen
med en ny, enligt vilken Norge skall betyda ’regio angusta’ ock höra till
den jer manska stammen nöra- ’sammanklämd’ (lett. närs ’klammer’), av
vilken ett annat rotstadium nar äller när skall ingå uti landskapsnamnet
När(i)ke. Om ock de norska dalgångarne kunnat nämnas ’regiones angustœ’,
kunna svårligen invånarne på den platta slätten i Närike mellan Tiveden,
Tylöskog ock Käglan betecknas som ’de inklämda, hopträngda’. Noreens
förklaring av Norge synes mig oriktig på grund av fe. Noräwe¾.
Anglo-saksarnes namn på Norge fe. Noräwe¾ har naturligtvis icke upptagits i fe.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1900/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free