Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klockhoff: Folkvisan om k. Didrik. 127
naturliga förhållande och låter honom göra det, först då han
andra gången väckte jätten. Så gör ock visan (fB 17).
5. S. 181: 19 ff.: Resen sprang
op mz mykin wrede. oc slog at
wideke mz sin järn Stong––––-
hon kom diwpt i jordena.
mellom tw berg.
fB20: Risin reggjacti jarn-
8 tongina,
ilt var skåp at eggja:
hon kom so i jördina fast,
i millnm hamra tveggja.
K dr. s. Oc nv leypr risinn vp oo er reidr raioc. oc J)rifr
iarnstong sina oc reidir at Vidga–––––en risinn lystr i iordina.
sva at stongin stod föst millvm tveggia hamra.
Grundtvig har fäst sig vid att sv. öfvers, har berg, visan
och |>idr. s. hatnar, och ser däri ett stöd för sin teori. Ett
klent stöd! Då denna hs. af sv. öfvers, skrefs — början
af 1500-talet —, var ordet Hamar i betydelsen "brant klippa*
lika obrukligt i svenska litteraturspråket som i det danska.
Söderwall har intet exempel utom ortsnamn. Det yar då
naturligt, att det utbyttes mot något annat, som man begrep.
6. S. 181: 40 f.: Wideke lyflte I sA 26: Widrich tog vnder med
mz bada hænder oc gat ekke all sin mach t,
rørt stenen. | Han orka icke stenen röra.
Êidr. s. Oc Vidga toc til af allv afli. oc steinninn bivadizt
ecki vid.
Jfr äfven sD14: Vidrik tog med sine hender två
han orkade icke dhen stenen kny.
Det är alltså endast tillfällig likhet mellan sA: med
all sin macht, och |>idr. s.: af allv afli.
I sv. öfvers, har afskrifvaren öfversprungit några ord;
jfr no. sagan: Nu stigr risinn ofan i iardhusit, dA 29: hand
(o: Bidsker) inndt adt dørrenn krøb.
7. S. 181: 48 ff.: Wideke–––
bar op swerdit mz bade hænder,
oc hiog hannm hnffnodit aff.
dBa 37: Widerich hug til mett
buode sin hinder)
och hug hanom hoffuit fraa *
ftdr. s. J>a reidir Vidga sitt sverd .ii. hondnm oc hœggr a
hals risannm. sva at af flygr hofndet. oc fellr J>ar sa risi.
’) Jag har s. 60 ansett, att dA29 star grundformen närmast.
Jämförelsen med sv. öfvers, visar, att detta är förhällandet med dB. Ändringen
i dA är dock obetydlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
