Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
Klockhoff: Folkvisan om k. Didrik.
Situationen är naturligtvis en helt annan, och många stora
olikheter förefinnas, särskildt den synvilla, för hvilken jätten
utsatte Tor, men jag anser dock, att J>idr. saga fått idén till
sin skildring af mötet mellan YiSga och jätten antingen från
Torsmyten eller från någon med denna besläktad sägen.
Äfven i denna skildring visar sig visan stå på samma grund
som sagan. Det heter i dC 8 f.:
Thed war Widerick Wallandz-søn,
hannd red y skoffuen frem:
ther saa hannd Lanngbeen Reskieer
saa led och saa lanng.
Hannd red thill thenu Redsker,
støtte paa hannem med skafft:
"Wog nu op, du kiempe god?
thu sofFuer altt saa hortt".
Näst sista linien har i fA 12 (fB 12) samma lydelse som
sagan: "Statt á føtur og ver titt liv". Fortsättningen lyder i
fA-13—15:
"Har eru ikki so mangir sam au,
at eg rædist menn:
gakk a skogv, tin ungi madur!
sova vil eg enn".
Yirgar læt ta Skemming leypa
fyri hans brynju breiSa:
risin leyp ta fimur á føtur,
sina jarnstong at reida.
Risin sipadi jarnstong sina,
sjálvum sær at eggja:
slo hann so i foldina fast,
hon stod millum hamra tveggja.
Sagans uppgift, att två refben gingo sönder, har i fA
försvunnit, men är bevarad i dA 20, där antalet dock blifvit
sju (dC 17 tre). De två sista raderna återgifva sagan ord
för ord. De hafva i de danska uppteckningar, där de
förekomma, förvanskats:
dA 22: "Nu haffuer ieg slagitt mynn stålstang
y biergett thill buode hammer".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
