- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sextonde Bandet. Ny följd. Tolfte Bandet. 1900 /
112

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112

Klockhoff: Folkvisan om k. Didrik.

Isung är en nordisk sagafigur, som från |>idreks saga
inkommit i yisan *).

Innan vi gå vidare, böra vi uppehålla oss något vid
namnet Herbrand. De många formerna af detta i
visuppteck-ningarne låta återföra sig till grundformen Brand Vidfärling,
sagans Herbrandr hinn vidförli. I tyska dikter förekommer
namnet mycket sparsamt, och ingenstädes framställes han i
dessa som en vidtberest och vis man såsom i norska sagan.
Men äfven om dessa egenskaper hos Herbrand härleda sig
från någon tysk dikt, så synes det vara säkert, att tillnamnet
uppstått i Norden. Det är nämligen fallet, att då Herbrand
första gången nämnes i |>idr. saga —- kap. 133 —, så har
han ej något tillnamn. Hade han haft ett stående tillnamn,
så hade det nog förekommit här. Men däremot omnämnes
bland hans egenskaper, att han är "vidforlaztr" och "vitr".
Häraf har i det följande skapats ett tillnamn, som dock ej
är fullt bestämdt, ty kap. 171 kallas han "hinn vitri oc
hinn vidförli", kap. 182 endast "enn vidfœrli" och slutligen
kap. 190 endast "hinn vitri". Då visan har tillnamnet
Vid-färling, så måste hon ytterst hafva fått det från sagan.
Äfven Grundtvig — DgF. I 68 — anser, att tillnamnet
troligast är nordiskt, men han måste för att kunna förklara
dess förekomst både i sagan och i visan tillgripa den
förtviflade utvägen att anse, att sagan fått det från visan. Detta
är naturligtvis omöjligt, då visan uppenbarligen är yngre.
Jag återkommer till detta namn i ett annat sammanhang.

Det heter vidare i sagan, kap. 192 f.:

Herbrandr ridr nv vt af Bærn med merki Jidrics konongs

fyrst allra |)eirra–––––––ISTv koma fieir at skogi einvm miklvm.

oc {ringat ligr vegr |)eirra a ]}ann scog. Nv snyr Herbrandr aptr
hesti sinvm a mot konongenom oc mælti. Herra segir hann. her

*) Förf. af f>ictr. saga visar stundom enformighet i namnen. Då han
vill namngifva någon, hvars namn han ej känner, tillgriper han ett, som
äfven tillägges andra personer. Af denna anledning kallas äfven loddaren
för Isung.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1900/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free