Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
Klockhoff: Folkvisan om k. Didrik.
ning af de nordiska folkvisorna och pidreks saga
uppkonstruerat en nordtysk hjältesaga. Man har resonerat på
följande sätt: finnas i fiar. saga och folkvisorna samma eller
liknande uppgifter, så hafva vi framför oss rester af en
förlorad nordtysk tradition. Denna uppfattning gör sig mer
eller mindre tydligt gällande hos Symons, Die Heldensage,
s. 16 och 34, Boer, Über die handschriften und redaktionen
der fidreks saga (Arkiv, N. F. III 215), Steenstrup, Vore
Folkeviser, s. 93 (närmast om Grimilds Hævn) och 121,
Schuck, Illustr. Sv. Litt. hist. I 144, 148, Golther,
Nord-deutsche und siiddeutsche Heldensage (Germania, N. R. XXII
266). För den sistnämnde synes Grundtvigs mening hafva
blifvit en trosartikel, som han icke ens anser sig behöfva
närmare granska, och dock står den åtminstone i ett fall i
strid med hans egna åsikter. Han söker uppvisa, att kap.
168 i J>idr. s., hvilket handlar om, huru Sigfrid, sedan han
slagit i hjäl sin fosterfader Mime, begaf sig till Brynhild
och af henne fick hästen Grane, grundar sig på nordisk
tradition. Men samma ämne behandlas äfven i visan om
Sivard Snarensvend, hvilken Grundtvig påstår höra till de från
tyskan öfversatta visorna (DgF. nr. 2). Har Golther rätt,
hvilket synes mig rimligt, så måste han beträffande denna
visa öfvergifva Grundtvigs teori.
Grundfelet i den grundtvigska uppfattningen är, att
denna utan kritik tillämpas på alla hithörande visor. A
priori är det långt ifrån otänkbart, att en del stödja sig på
tyska, en del på nordiska original. Då jag började studera
dessa visor och granska de skäl, som Grundtvig anfört, blef
jag alltmer skeptisk och kom snart till den öfvertygelsen,
att en ny grundlig undersökning af hvarje vifia var af nöden.
Hittills har jag endast med afseende på visan om Didrik och
hans kämpar kommit till en bestämd uppfattning, men denna
är den viktigaste af dem alla, emedan den rör sig inom ett
vidsträckt område af sagokretsarne om Didrik och Sigfrid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
