Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fyrunga-stenen (Erik Brate)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brate: Fyrungastenen.
345
srávamij gr. $é& (*srevö ’flyta’), isl. strífrr ’strong, of a stream’,
: sv. streke, vars äldre farm jag ej känner. Att denna
utveckling blått skulle uppträda hos w, icke tillika hos y,
vore en avvikelse från ’sjärpningens’ utveckling av både j
ock w men att jämföra med att i färöiskan åter blått
inter-vokaliskt j var av beskaffenhet att kunna ’sjärpas’. En
annan sjiljaktighet från den holzmannska ’sjärpningen’ är
ock anmärkningsvärd, nämligen att denna blått uppträder
äfter kart vokal, denna antagna sjärpning före
judskridnin-gen också uppenbarligen äfter lång. Anmärkningsvärt må
detta väl synas, men för ingen del otroligt. Att
sjärpningens långa konsonant kunnat förefinnas äfter lång vokal
visar töljden lång vokal ock lång konsonant i fht. (Kluge,
Grundriss I, 367) ock i isl., ock själva möjligheten av
sjärp-nings inträde äfter lång vokal kann man väl varken neka
äller bevisa.
, Under antagande av en dylik ’sjärpning’ före
judskrid-ningen vore utvecklingen av hakuþo följande, av vilken
tillika framgår, huru utvecklingen av övriga anförda fall
vore att tänka. Är hakuþo en abstraktbildning till hugga
fht. houwam, har dess grundfårm måst vara *hawé-pö.
Av-ledningen är ie. tö, jerm. -pö : -#ö, som enligt Kluge, Nom.
Stammbildungslehre d. altgerm. Dial. s. 55, § 120 blått i
urjerm. tid varit produktiv för primär bildning av
verbalabstrakta, ock i de historiska jerm. språken blått finnes i spridda
återstoder. Avledningarne med detta primärsuffiks hava
övervägande slutbetoning ock därmed stämmer väl överens, att
suffikset fogas till, enstavig rot, i det den tvåstaviga basens
sista vokal synkoperats. I nominalabstrakta åter förejicks
suffiksets dental av huvudtonvikten, t. eks. skr. ghorátá
’grauenhaftigkeit’ av ghorå ’grauenhaft’, måhända att
sammanställa med got. gauripa ’bekümmernis’ av got. gaura-
’bekümmert’ Verner, KZ XXIII, 125. Eks. finnas dåck på
att även i nominalabstrakta aksänten följde äfter dentalen
AB1IV FOB XOBM8K YIL0X.04I XIV, NT YÖLJP X. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
