Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmälan: Helge-Digtene i den Ældre Edda Deres Hjem og Forbindelser Af Sophus Bugge (Henrik Schüok)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
Schuck: Anmälan.
denna tvekan, då man öfvergår till den påvärkan, som antiken
skulle hafva utöfvat på samma dikt. Den mark, på hvilken vi
här röra oss, är ännu föga undersökt, och öfverhufvud känna vi
ännu ganska litet om medeltidens klassiska bildning. Det är sant,
att den första gryningen till en ny, på antiken stödd bildning kan
spåras i de iriska klostren, men det är knapt sannolikt, att denna
bildning spridt sig till det iriska folket; den tyckes hafva varit
begränsad till de aflägset liggande klostren. Mera spridd var
onekligen denna bildning i Frankrike, och hafva de nordiska
vikingarne mottagit några intryck af antika sagor och myter, bör
detta snarare hafva varit genom beröring med frankerna än med
irerna.
Visserligen kan man ej förneka möjligheten af att en nordisk
skald omkr. 1020 hort en irisk framställning af Troja-sagan.
Ur-ard mac Coisi, hvilken afled 990, uppräknar titlarna på 177
berättelser, som han kunde, och bland dem ’Trojas förstöring", och
man är ju därför berättigad att med Zimmer anse, att Trojasagan
omkr. år 1000 hort till en irisk sagoförtäljares repertoar, så
mycket mer som den bevarade versionen i Book of Leinster enligt
Zimmer kan förläggas så långt tillbaka i tiden som början af
1000-talet. Men å den andra sidan kan dock ej nekas, att denna
iriska sagorepertoar tyckes hafva varit så stor, att man väl
svårligen kan antaga, att ens de flesta af de nämnda arbetena varit
mera allmänt kända. Att från dylika kataloger —- och till dem
kunna vi äfven räkna Wictsict — som väl ofta tillkommit blott i
syfte att visa författarnes lärdom, sluta till existensen af folkliga
dikter med de uppräknade ämnena, är nog förhastadt.
Därtill kommer, att de likhetspunkter, som Bugge
framdragit mellan Helgekvädena och de antika sagorna äro så obetydliga,
att vi svårligen kunna antaga något samband dem emellan. Utan
att här vilja gå in på de teorier, som framstälts angående
folksagans vandringar, är det dock obestridligt, att samma eller liknande
motiv oberoende af hvarandra själfständigt kunna uppstå hos olika
folk, just därför att människoandens värksamhet ledes af samma
lagar. Man bör därför vara ytterst försiktig, då man på detta
område antager ett direkt lån, och likheter i enskilda detaljer —
t. ex. nornornas uppträdande vid Meleagers och Helges födelse —
behöfva ej förutsätta något historiskt samband.
Aldra minst synes man äga rätt att endast med stöd af
dylika mildt taladt tvifvelaktiga likheter betrakta ortsnamn som
Sogn och Sölheim, som dock faktiskt förekomma på Norées
västkust, såsom förvrängningar af "portum Sygei" och "Salamis",
isynnerhet som ett tredje ortsnamn, Spgunes, hvilket icke uppfattas
såsom en förvridning af något grekiskt, också häntyder på
Bergenstrakten. Dylika tydningar kunna icke annat än försvaga den
tilltro, man hyser till författarens omdöme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
