- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
243

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studier i de nordiska språkens historia (Axel Koch) - III. Utveckling weh - wæh i nord. språk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Nord. spr&kens hist.

243

Sievers har i Tübinger bruchstücke der älteren
Frostu-thingslög s. 9 visat, att i fnorskan kort germ. e övergått till
æ efter w (v) i sluten stavelse (i synnerhet framför r), t. ex.
verk > værk I Arkiv N. F. VII, 140 ff. torde det ha
lyckats mig å daga lägga, att i isl. dialektiskt den ljudlagen
tillämpats, att långt ë övergår till æ mellan föregående w (v)
och följande supradentalt r, /, t. ex. ver : vær "vi", vela
(<: *wlhalian) : vœ’la etc.

Vidare är det känt, att på ett förliterärt stadium
-?A-övergår till -eh- i de nordiska språken, då nästa stavelse
icke innehåller i-ljud (jmf. Bugge i Arkiv IV, 134, Kock i
Sv. landsm. X nr 4 s. 5, Lindgren ib. XII nr 1 s. 154 AF.),
t. ex. gen. sg. (av isl. véttr) *wihtëR (*wihtan) > *wehtan7
senare *wéhtaR med vokalfórlängning framför ht (jmf. Kock
i Beiträge XV, 252 noten). Isl. vittr har däremot sin
vo-kalisation från nom. sg. *wihÜR ack. sg. *wihti etc.

Det är i överensstämmelse med dessa ljudutvecklingar,
som jag uppställer följande ljudlag: "ett ur i framför h
uppkommet e övergår i ljudförbindelsen -weh- vidare
till æ (-wæh-\ åtminstone om ej i följer i nästa
stavelse". Då w föregår ljudförbindelsen -?A-, går dess
utveckling således ett steg längre än annars (ända till æh
i st. f. till eh). Naturligtvis är det endast mycket få ord,
där ljudlagen kunnat tillämpas, emedan blott i ytterst få ord
ljudförbindelsen -wih- blivit -weh-. Under ljudlagen falla
emellertid följande ord.

Subst, væ’tt (fem. i-stam) "vikt", i sammansättningar
"kamp", har även formen vétty liksom væ’ttfang(r) : véttfang(r)
"kampplats" omväxla. Vett, vcétt hör till verbet vega "lyfta,
dräpa" med a-omljud av i; även viga. I kasus, där i ej stod
i ultima, fick *wihttR rotvokalen e, såsom t. ex. i gen.
*wih-tëR (*wihtaR) > *wehtaR] detta *wehta,R blev enligt här
uppställda ljudlag vidare *wæhta,R > *wæhtar (med vokalfor-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1898/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free