Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studier i de nordiska språkens historia (Axel Koch) - I. Akcentueringen av ord med hiatus i det nordiska fornspråket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
Kock: Nord. spr&kens hist.
hiatus, t. ex. leende, seende. Jmf. Kock: Svensk akcent YLy
397 fif. Solör-målet i Norge har enligt A. B. Larsen: Solør«
ske Dial. 37 akc. 1 i trunes <z truandi etc.
2. Ordinaltalen tiene "tionde", niene "nionde", synene
"sjunde" få i målet i syd-Skåne (Skytts härad) akc. 1. Att
denna akcentuering är gammal, framgår av följande. Även i
Västergötland och Halland akcentueras sjuxnde, i
Västerbottensmålet sjuxenf. Den äldre nys v. har sjuende med hiatus.
Danskan har akc. 1 i tiende, niende, syvende (Mikkelsen:
Dansk sproglære 80). I Selbumålet i Norge få tijje "tio"„
nijje "nio", sjöge "sju" akc. 1 (Amund B. Larsen i
Trondhjems Vid.-selsk:s skrifter 1881, s. 46). Härav sluter jag^.
att i det nordiska fornspråket tin, niu, tiundi, niundi havt
akc. 1. Något ovisst är det väl, om akc. 1 i sjunde, sjuene
är mycket gammal och förskriver sig från den samnord. tid,,
då man hade *séunde (<r *sehunda; jmf. got sibun) med
hiatus, eller om den är jämförelsevis ung och beror på den
äldre (i ä. nsv.) använda, på analogisk väg uppkomna
hiatusformen sjuende. — Norska mål ha akc. 1 i lelå "lie", r^a
"stolpe" etc. (Beitr. XV, 396).
Akc. 1 i komposita av typen nysv. trågård, nyda.
kostald etc. är att förklara liksom i ovan nämnda kategorier
av enkla ord.
Det är sedan gammalt känt, att i alla de tre nordiska
språken, svenskan, norskan och danskan, åtskilliga komposita
hava akc. 1, då första sammansättningsleden är enstavig och
slutar på vokal — en akcentuering, som avviker från den,
hvilken brukas av det stora flertalet komposita med fortis
på förra sammansättningsleden.
Denna akcentuering i trägård, kostald etc. har hittills
icke blivit på tillfredsställande sätt förklarad.
I Sv. akcent II, 150 har jag uttalat den förmodan, att
akc. 1 här står i kausalsammanhang med hiatus, så att akc. 1
ursprungligen skulle hava använts blott av sådana komposita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
