Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina, forts. (Elof Hellquist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180 Hellquist: Nord. verb på -k, 4, -r, -s, -t.
*vëëntian-, icke *v<matian-); jfr Jessen Btym. Ordb. — Isl. vœ’nta
osv. beror sålunda på en yngre anslutning till något af de nämnda
besläktade orden med n i stammen, såsom t. ex. isl. adj. væ’nn i
betydelsen ’som ger anledning att vänta ngt’.
[Om no. ymla se under um-]
[No. yfla ’yttra’ Ross beror sannolikt på ombildning af ytra\
[Om sv. diall. äckla se under eikja]
Af no. æka ’tala med ansträngning, stamma’ — på 4: no.
cekta I., III. ds. Boss.
[Om sv. diall. älta under al-]
Af sv. ämna — på 4: sv. diall. ämta ds. Ihre Dial.-lex., Bz.
[Om sv. diall. ansa se anna, isl. ce’tla osv. se ahtón]
Af no- øka ’tala elakt 1. hånfullt o. d.’, se for öfrigt Boss, —
på -s: øksa ’vara ovettig’, "skälla", Boss.
Af sv. adj. öm i den yngre bet. ’känslig för vidrörande o. d.’
eller möjligen v. ömma (för ngt) — på 4: sv. diall. ömta ’känna
ömhet i kroppen o. d.’ se Bz s. 8531.
Anm. Jfr isl. aumka, sv. ömka osv. under aumr.
Af no. øra ’blifva yr’ Aa., jfr äfven sv. diall. or ’yr’, — på
4: sv. diall. örla ds. Bz.
Af no. øsa ’upphetsa o. d.’, øsast ’gäckas, galnas, ställa till
upptåg’
på 4: øsla intr. o. tr. ’gäckas; narra’ Aa., Boss. — Nom.
dev.: øsla f. abstr.
Anm. till § 2. Några ex. på parallellbildningar af alldeles
samma slag, som här ofvan behandlats, anföras från ty. af
Wil-manns D. Gramm. II. 101.
§3.
Jag öfVergår nu till att lämna en sammanfattande öfversikt
af de i det föregående anförda nordiska verb, som äro eller kunna
anses vara bildade på suffixalt -k, -?, -r, -s och 4 *).
1) på -A:
a) Af verb eller verbalstammar: no. alka, isl. aumka, no. balka (1, 2),
no. baska (1), sv. diall. baska (2, 3), no. beinka(?)f sv. diall. biska(?), no.
braska ’spraka’, sv. diall. brtska, sv. bräcka, sv. diall. bönka, no. dalka,
ä. nsv. danka(7), no. darka, sv. diall. daska, no. dilka ’löpa, trafva’, sv.
diall. dilka, da. dilke, sv. diall. diska, no. dralka, da. drömske (se under
druma), no. drunka, sv. diall. druska, sv. dunka (?), sv. diall. duska, no.
eirka, sv. diall. farka, sv. diall. packa (: fjäta), sv. fjäska, sv. diall. flanka,
isl. flaska, sv. diall. jiiska, no. flunka (?), sv. diall. fnurka, sv. diall. fraska,
no. geiska, no. glidka, sv. glunka, sv. diall. gnarka, da. gnikke, sv. diall.
gnuka, no. gnurka, no. griska, fsv. grunka, no. £wZ&a(?), sv. diall. gylka,
sv. diall. hanka (1, : hänga?), isl. hlunka (: Äfa*m-), isl. *Am>wfca, isl. toía(?),
sv. diall. «7#a, sv. diall. jolka, sv. diall. jåska, sv. diall. järka (: järma), no.
*) I det följande anföres endast en representant for hvarje särskild
bildning, helst en sådan från något af fornspråken eller, då detta ej är
möjligt, — utom i vissa undantagsfall — från det speciellt svenska
språkområdet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
