- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettonde Bandet. Ny följd. Nionde Bandet. 1897 /
21

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till tolkning ock belysning av skalde- ock edda-dikter (Elis Wadstein)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"säls", därför att man trott här vara fråga om en sjöstrid.
F. Jonsson, som även gått ut ifrån, att här skulle vara fråga
om en drabbning till sjös — jfr emellertid härom nedan
anm. till stroferna 6 ock 12 — tolkar detta brimis såsom
"bränningens". Jag ser i stället här genitiv till brtmer
"gla-diu8".

Efter detta brimess står mófre. Brimess móðe betyder
"(svärds-) strids-trötte", jfr egg-móðr av dylik betydelse
samt beträffande konstruktionen av mtär med genitiv
liknande fall hos Lund, Ordföjningslære § 64 b) ock e). För
att móðe bör fattas såsom ett adjektiv (i svag form) talar
ock hds. £:s enn för t i början av värsen. Detta enn måste
emellertid, såsom ofta i uppteckningar av de gamla dikterna,
vara en senare tillsats, eftersom värsen enn brtmess-mtäe
skulle komma att innehålla en stavelse för mycket. Jag läser
således i denna vars brimess mácfe. Det i början av
densamma i hds. W. stående i kan antingen ha kommit från
det omedelbart föregående -i i bltå-i, eller ock från en
skrivning t (= in = es enn "den"), som lästs t.

Rörande nästa värsrads början hava de båda
membranhandskrifterna olika uppgifter. Enligt hds. e följer här vgllr

(uoll) "slätt", enligt W. däremot flaustr "skepp". Kan man
nu finna en form, ur vilken båda dessa läsarter kunna
förklaras, och som för övrigt passar i sammanhanget, så torde
en dylik med allt skäl kunna hållas för den ursprungliga
läsarten på detta ställe. En sådan form är valv. Då valr
"accipiter, falco" synnerligen ofta i det poetiska språket
användes i omskrivningar för att beteckna "skepp" (se
Egils-son), kan denna form här ha fattats såsom stående i dylik
användning ock så (i hds. W.) utbytts mot det tydligare
flaustr. Likaså kan en form valr, ifall den varit något otyd-

ligt skriven, givit upphov till e:s uoll. Att vpllr ock valr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1897/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free