Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
Beckman: 1700-talets svenska.
värd är vidare formen angnårr Dial. art. Schäwa. Däremot ogillas
gángor, svanor, stöflor R. S. 339.
Andra deklinationen:
En stor mängd -an-stammar ha singnlarform pä -a, dock i
regel med biformer, åtminstone i munarterna (vgin.). En
uppräkning synes överflödig1). Jag nämner blott, att intet av de
antecknade betecknar person, blott tvä nämligen håra, åsna djur.
Vilka som övergått till feminint genus ock första deklinationen,
kan i regel ej avgöras. Dock tanka, tankar R. S. 346. Jfr. Dial.
48 o. flerstädes, Skald. 142. Singularen pä -e är föråldrad i orden
fara, åsna, lusta; formen p& -a i fogde R. S. 427, Skald. 128. —
Dubbelformer har "skolann ällerr skölenn"2) Dial. art. Skuhlka,
"scholor och schalar" R. S. 350.
Anmärkningsvärd är pluralen brandarr rspr. {bränner anses
västgötskt) Dial. 52, men i Mon. anges bränder; fingrarr, bolstrarr
ogillas, da orden enl. Hof böra vara neutra Dial. 54. Jfr. R. S. 350.
Bestämda artikeln i plur. har alltid formen -na-, -ne är
"antingen en talàrts brytning eller ock ett grammatikaliskt tw&ng på
språket emot dess art" R. S. 348. Best. fm. väggana se §§ 1 ock
3 under N, R.
Tredje deklinationen:
Hithörande anmärkningsvärda former äro: svaner R. S. 389
(svanor ogillas, men i Mon. anges svoanar); toerser (ar ogillas) Mon.
§ 10; Boråsboerr Dial. art. Månsing. Däremot ogillas vägner 3)4)
R. S. 339 samt de neutrala fälter, blöder Skald. 127, e. ock brefver,
viner, (blöder), musköter, profver, rusiner *), kapitlet’, löner R. S.
447, där han tillägger: "kan hända att männer och bräder in
plu-rali äro ock brytningar af tyskan, dock nu tämmeligen wedertagne".
Dubbelformer ha "färgcrr ällerr färgårr" Dial. art. öschett; "pärmar r
ällerr pärmerr" Dial. art. Förmerr; nötter, noter, notor R. S. 350.
Beträffande bestämda formen gäller här den ovan gjorda
anmärkningen om -na, således vännerna. — I Uppland, särskilt
Stockholm användes i talet en även i poesi förekommande artikelform
t. ex. böckren(a), sakren(a), händren(a), brödränn, bildren, städren,
frändren, nymphren R. S. 338 (f.) ock tillägg sid. 284; Dial. 52;
Skald. 142.
Fjärde deklinationen: (pluralis pä -».)
Denna deklination var ännu på 1700-talet ej fullbildad, ock
Hofs uppgifter om densamma äro därför av särskilt intresse. I
R. S. sid. 284 meddelar han, att i uppsvenska dialekter "neutra
som slutas med en sjelflydning såsom löfte, ämne, stycke blifwa uti
indefin. plur. num. ändade på n, . . . . men efter andra talarter
blifwa neutra, som slutas med sielflydningar decimerade lika som
de öfrige neutra; dock så, att af de fläste lärer uti pl. indef.
’) Tegnér behandlar anf. arb. s. 221 ff. även denna fråga, ook jag bar intet
av vikt att lägga till hans resultat. 2) Vgm. skolo. 8) Av vagn. *) S& vgm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
