Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar till läran om u-omljudet (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: ff-omljudet. 313
ljudlagar. Först och främst hava ortnamnens ljudförhållanden i
regeln varit underkastade de ljudlagar, som tillämpats i den
speciella bygd, där orten ligger. Det är därför självklart, att man
icke kan åberopa sig på ortnamn, i all synnerhet icke på ortnamn
från avlägsna landsbygder, för att konstatera ljud utvecklingar i
riksspråket. Men även om det blott är fråga om ljudutvecklingen
i den trakt, där stället ligger, utgöra som bekant ortnamn ett
material, som kan begagnas blott med den allra största försiktighet.
Det är nämligen allmänt känt, huru de mycket oftare än språkets
övriga ordförråd varit underkastade våldsamma omgestaltningar,
framkallade av folketymologi, missförstånd, en malplacerad strävan
att hyfsa till folkets uttal av namnen etc. För att blott nämna
ett par allbekanta exempel, påminner jag om, huru
Rjødmanger-gade i Köpenhamn (så enligt Nyrops Sprogets vilde skud 47 ännu
under förra århundradet) rådbråkats till Købmagergade, och huru i
Sverges huvudstad Siælagardhsgatan omstöpts till Skärgårdsgatan.
W. anför 27-omlj. 15 f. de moderna namnen Trönö (socken i
Hälsingland) med kyrkbyn Tronbyn’, Tronas (gård i Kvillinge socken,
Östergötland); Tronemosse (mosse på gränsen mellan Dal och
Bohuslän); och det fsv. Tröno (nu byn TrÖnö, Tröne i Dalarna). Enligt W.
skulle, om jag förstår honom rätt, det fsv. Tröno i Dalarna utgöra
oblik kasus av Trana, och så väl i detta Tröno som i de moderna
Trönö, Trönbyn i Hälsingland och i Tronas i Östergötland skulle,
menar han, ordet trana (obl. kasus *trpnu} ingå. Men ordet skulle
här betyda "spets, udd" och ej beteckna den bekanta fågeln,
hvilkens namn dock egentligen skulle vara härmed i etymologiskt
avseende identiskt.
Vi skola emellertid något närmare granska dessa namn för
att erfara, hvad på dem kan byggas.
Till de moderna namnen Trönö (socken i Hälsingland) med
kyrkbyn Trönbyn anför W. ingen äldre form, och han har hämtat
dessa namn ur Rosenbergs Geografiskt-statistiskt handlexikon.
Emellertid har W. förbisett, att detta Trönö för kort tid sedan
även skrivits Tröne (jmf. skrivningarna Trönö och TrÖne för en
och samma by i Dalarna1)), och att i Sv. dipl. III, 824 registret
samt hos Styffe: Skandinavien under unionstiden 313 meddelas, att
Tröne [d. v. s. Tröno} socken i Hälsingland under medeltiden (år
1314) hette Trödhna. Därmed är naturligtvis hvarje försök att
sammanställa Trönö (och Trönbyn) med trana alldeles omöjliggjort.
Det östgötska Tronas ligger i Kvillinge socken, men W.
påstår ändå att det skulle vara samma ort som det Tranunces, hvilket
1) Sedan jag genom undersökning av tryckta källor kommit till det
resultat, att Trönö och Tröne blott utgöra olika skrivningar av samma
sockennamn, har jag genom enskilt benäget meddelande från Statistiska
centralbyrån erhållit bekräftelse härpå. Förste Aktuarien Dr. Hjalmar G-ullberg
skriver nämligen (22/t2 1893): "efter inhemtade upplysningar i Statistiska
centralbyrån ... är jag nu i tillfälle konstatera, att Tröne och Trönö
otvifvelaktigt äro olika skrifsätt för samma sockennamn".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
