- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tionde Bandet. Ny följd. Sjätte Bandet. 1894 /
204

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om namnet Úsvífr = Úsýfr (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

204 Kock: [W/r- Úsyfr.

oakcentuerade fsv. pronomenet Jiwilkin anträffas någon gång
formen hylkith (i en skrift av Heming Gad, Styffe: Bidrag
till Skandinaviens historia Y, 115), samt av fsv. pronomenet vi
åtskilliga gånger formen wy (flera ggr t. ex. hos Styffe anf.
arb. II nr 70). Emellertid kan %- i det enstaka liylkith även
förklaras såsom uppkommet genom z-omljud i hulikit > *hylikit
eller möjligen såsom utgörande en dat. (*hy) till hwat
(motsvarande py till þat), hvilken dativform komponerats med
-liker. I fall wy är hit hänförligt (jmf. dock Arkiv N. F.
II, 22), så har efter ljudutvecklingen wi > wy w-ljudet
bevarats genom inflytande från den akcentuerade formen wi.
Den i Oxfordordboken anförda fno. formen tyttugti hör väl
ej hit utan torde böra uppfattas såsom utvecklad ur tvUugti
genom utvecklingen wi > (w)y under inflytande av följande
stavelses tø-ljud (jmf. swistur > systur etc.).

Då icke alla de anförda orden utgöra säkra exempel på
Ijudutvecklingen wi > (w)y i relativt oakcentuerad stavelse,
kan man vara något tveksam om ljudlagens fullt exakta
formulering, d. v. s. huruvida för dess inträdande stavelsens
relativa akcentlöshet är tillräcklig (såsom jag antagit i Arkiv
anf. st.), eller huruvida möjligen även någon annan faktor
är behövlig för ljudutvecklingens inträdande. Då. i de flästa
orden en labial eller en labialiserad konsonant (/, r, w-, se om
denna benämning Kock: Undersökningar i svensk språkhist.
21 ff.) efterföljer ljudförbihdelsen wi (Úsyfr, tordyfill,
Bior-gyn, Sigyn, Hlopyn, flautapyrill, hylkith), så är det möjligt,
att jämte den relativa akcentlösheten även denna
omständighet var nödvändig för utvecklingen wi > wy, i hvilket fall
py : pvi, wy : vi vore att på annat sätt uppfatta. Det bör
nämnas, att R. Larsson: Södermannalagens ljudlära s. 41 vid
diskussion av den av mig i Arkiv anf. st. framställda
ljudövergången anser det "icke alldeles oantagligt", att i Úsýfr,.
tordýfill wi blivit y, hvarvid dock labialen / medvärkat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:19:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1894/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free