- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tionde Bandet. Ny följd. Sjätte Bandet. 1894 /
183

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smörgås (Es. Tegnér)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tegnér: Smörgås. 188

nästan huru litet thet wii, så skal thet hawa sin: thessa
kalla the gåsar, och utdelas hwar Lördags afton och Söndags
morgonen uti sin wanliga ordning. Hädan tyckes thet
talesättet komma, at man säger: åta Smörgås?

Det enda, som efter denna tydning af ordet återstår att
förklara, är användningen af gås med betydelsen
"smör-klimp". Huru bör denna förvandling tänkas hafva försiggått?

"Svenska Red-Dejan" är titeln på en af K. Dahlmann år
1743 utgifven och sedan ända in i vårt århundrade mycket
använd hushållslära. I denna läses (sid. 158 i den för mig
tillgängliga upplagan af 1772): "Smör gjöres ock af
Gås-ister med Lök uti af Bondefolket; som efter hwars och ens
nöje kan äga stor merit nog, at äta på bröd."

Stödd på denna uppgift känner man sig naturligtvis
böjd att i ordet gås, användt med betydelsen "smör", se en
ellips af gåsister, gåsflott. Just på denna väg är det i själfva
verket som Richert sökt förklara ordet smörgås. Har gås
engång kommit att beteckna "gåsflott", så är en ytterligare
öfvergång till betydelsen "smör" lätt tänkbar. I citatet ur
Red-Dejan se vi metamorfosen ega rum nästan under våra
ögon. Det etymologiska sammanhang, som förefinnes t. ex.
mellan vårt smör och verbet smörja, mellan rumäniskans
uttryck för smör, unt, och det latinska unctum, mellan finskans
voi i sin ursprungliga betydelse "fett" och i sin numera
vanliga "smör" - detta och mycket annat betygar möjligheten
af dylik betydelseväxling.

Men om än tanken på sådant sätt kan slå en brygga
mellan djurnamnet och ämnesnamnet, torde enhvar ha någon
känsla af, att. denna brygga dock är allt för vågsamt luftig.
Hos Wasenius se vi också ordet gås användt ej närmast som
ämnesnamn, utan som beteckning på särskilda stycken af
ämnet. Med denna utgångspunkt torde vi kunna finna en
mera tilltalande tydning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:19:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1894/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free