- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Åttonde Bandet. Ny följd. Fjärde Bandet. 1892 /
265

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. I-omljud i kort rotstavelse, följd av -iR- - II. Till uppkomsten av medial-märket -zt, -st i isländskan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med lång och orden med kort rotstavelse hava således varit
utsatta för samma analogi-påvärkan, och de senare behöva
alltså icke särskilt belysas.

II. Till uppkomsten av medial-märket -æi, -st i
isländskan.

Friedrich Specht har i sin nyligen utkomna, på
noggrann undersökning av källskrifterna grundade avhandling
"Das Yerbum reflexivum und die Superlative im
Westnordischen" granskat och sökt historiskt förklara de olika formerna
av medialmärket i isländskan. S. 27 söker han på följande
sätt tyda medial-märket zt: "Das Schluss-t der
Mediopassiv-formen auf zt verdankt seine Einführung augenscheinlich der
Einwürkung der Endung -zt des Superlativs und der 2. S.
Prt. Ind. Act. starker Verben mit Dentalstämmen". Han
tänker sig saken på följande sätt. T. ex. léz (av låta)
kunde, menar han, uppfattas dels såsom 2. sg. pret. i
akti-vum (uppkommet av Uzt genom dissimilatorisk förlust av -£),
dels såsom motsvarande form i medium ("gleich Uss(c)+pu^\
vidare kunde t. ex. Jiellz vara dels 3. sg. pres. ind. i
medium av halda, dels superlativ till komparativen heldr, och
på liknande sätt kunde lettaz, likaz etc. både vara
superlativer och representera verbala medialformer. Men jämte léz
(2. sg. pret. i aktivum) hade man även lézt; jämte
super-lativformerna lettaz, likaz etc. hade man även lettazt, likazt
etc. Då man nu vant sig vid att superlativformerna och
medialformerna skulle vara lika, samt att 2. sg. pret. av
verb med dentalstammar borde vara lika i medium och i
aktivum, så lät man även medialformerna få -zt i st. f.
blott -z.

Denna förklaring är av flera skäl otillfredsställande; jag
nämner blott följande. Superlativen är en grammatisk form,
som för den omedelbara språkkänslan ligger allt för avlägset
från verbens medialformer, för att man skulle kunna tänka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:18:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1892/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free