Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Kvantitet och akcent. 373
Ord med akc. 1.
Akc. l användes a) av ord som synkoperat en i
nordiska urspr, näst efter rotstavelsen följande vokal: lengri
(av *langira), dømdir (av *ðömicfai), steinn (av *staina,R),
ve (av *wiha), dag (ack., av *cfe§a) etc. samt b) av sådana ord,
hvilka sedan indo-eur. eller samgermansk tid varit enstaviga :
kýr "ko", bap (pret. av lipia), gif (imper. av gifa) etc.
I. Tvåspetsig fortis användes på lång rotstavelse av de
under a anförda orden, och den har uppkommit genom
förening av rotstavelsens ursprungliga enspetsiga fortis med
den exspiratoriska akcent, som i urnordisk tid hvilat på den
efter rotstavelsen förlorade vokalen, t. ex. lengri, steinn.
Denna tvåspetsiga fortis brukas ännu av ålderdomliga
bygdemål (i Dalarna och på Gottland).
II. Enspetsig fortis användes troligen på rotstavelsen
1) av de under a anförda orden med kort rotstavelse,
t. ex. dag, beroende därpå, att en kort rotstavelse blott med
svårighet kan uttalas med tvåspetsig exsp. akcent. Härför
synes även nyd. tala, hvilken använder the glottal catch i
sådana ord, som i fornspråket hade akc. l och lång
rotstavelse (ex. stol), men ej i sådana, som i fornspråket hade
akc. l och kort rotstavelse (ex. tal). Emellertid hade dock
måhända ord sådana som dag i fornspråket tvåspetsig fortis,
uppkommen på samma sätt som i steinn.
2) av de fåtaliga ord, som redan i indo-eur. eller
samgermansk tid voro enstaviga, vare sig att de hade lång
eller kort rotstavelse, t. ex. kýr, lap. Dock är det mycket
möjligt, att dessa fåtaliga ord redan mycket tidigt antagit
den akcentuering, som tillkom det överväldigande flertalet
enstaviga ord, dvs. sådana som på urnord. ståndpunkt
förlorat en efter rotstavelsen följande ändelsevokal, så att kýr
och lap etc. erhållit samma akcentuering som (resp.) steinn
och dag etc.
26
ARKIV FOE NOKDISK PILOLOGI VII, NY FÖLJD III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
