- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjunde Bandet. Ny följd. Tredje Bandet. 1891 /
336

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

336 Kock: Kvantitet och akcent.

1. Förutsättningen för denna senare teori är, att i
moderna bygdemål, som annars på rotstavelsen erhålla
cirkumflex vid ändelse vokalernas synkopering (eller apokopering),
denna akcent icke skulle inträda vid synkope (eller apokope),
när roten ändas på vokal. Det har emellertid icke blivit
visat, att detta är fallet, och av det tillgängliga materialet
framgår tvärtom, att åtminstone i vissa moderna bygdemål
cirkumflexeri inträder även på en rotstavelses slutvokal (t. ex.
i nio > ni :l).

Såsom stöd för sin åsikt anför N. endast, att, ehuru fsv.
bita, cegJia etc. i Fryksdalsmålet motsvaras av bit, æg etc.,
likväl fsv. sea, flya, fria, frua i detta mål representeras av så,
fl$i f Wi fru med akc. 1. Men dessa ord bevisa ingenting. Det är
nämligen * tydligt att, för att ett ord i detta fall skall hava
bevisningskraft, det måste vara fullt visst a) att
Fryksdals-målets form i sen tid värkligen uppstått genom synkope
(apokope) och ej möjligen representerar en redan sedan
gammalt, dvs. redan i fsv., existerande enstavig sidoform,
b) att den enstaviga Fryksdalsformen med enspetsig fortis ej
finnes i riksspråket eller i någon annan dialekt, där
synkopering 2) av de fsv. ändelse vokalerna icke inträtt; ty i
motsatt fall är man berättigad förmoda, att i fråga varande ords
akcentuering skall i Fryksdalsmålet förklaras liksom i andra
trakter, dvs. oberoende av målets synkoperingslag. Men de
av Noreen anförda orden uppfylla ej dessa villkor. Även
rspr. har se, fly, fru; redan i fsv. äro de enstaviga formerna
se, fly, fru vanliga; se, fly förekomma i vår älsta
handskrivna lagkodex (äldre VGrL.), och fru är även i älsta isl.
den normala formen (Wimmer: Formlära §70 anm.). För
att något skulle kunna byggas på Fryksdalsmålets se, fly,
fru, skulle de ha förlorat ändelsevokalen ungefär samtidigt

*) Cirkumflexen betecknas med A över vokalen.

2) Nedan användes synkopering oøh synkope såsom ett förkortat uttryck
för både synkopering och apokopering.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:18:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1891/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free