Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F. Jónsson: Nekrolog. 303
giftede han sig med hendes søster, der da var enke (død 1877),
og som i første ægteskab havde en åndsvag sön. Gislasons
ægteskab blev barnløst, men han tog sig af sin stesön med faderlig
omhu og kærlighed.
Efter et kortvarigt sygeleje uden store lidelser døde K.
Gislason kl. 6 om morgenen, söndagen den 4. januar; den 9. blev
han jordfæstet på Assistenskirkegaard under almindelig deltagelse;
begravelsen foregik uden prunk og prål, ligesom hans hele liv
havde været.
K. Gislasons resultatrige liv er afsluttet, men frugterne deraf
vil ikke visne; på ham passer fuldkomment den gamle digters så
ofte anførte ord:
en orSstirr
deyr aldregi
hveims sér gódan getr.
København 13/i 1891.
Finnur Jónsson.
Dalalagens böjningslära af E. Brate. (Stockholm 1890. I högre
latinlär over Jcets å Södermalm årsberättelse. 44 s. 4:o).
Författaren av denna grundliga monografi har redan förut i en
särskild avhandling behandlat Dalalagens språk. År 1887 utgav
han nämligen den förtjänstfulla skriften "Äldre Vestmannalagens
ljudlära" *) (i Uppsala universitets årsskrift för samma år), och
genom dessa två skrifter har Dalalagen i språkligt avseende erhållit
en noggrannare undersökning än någon annan fsv. urkund. B:s
skrifter pläga vittna om hans beläsenhet och kombinationsförmåga.
Men då det, och kanske ej utan fog, blivit sagt, att han i en eller
annan tidigare skrift (såsom i Ä. Vrnl:s ljudl.) använt denna senare
med väl stor djärvhet, kan denna anmärkning ej göras mot i fråga
varande avhandling.
Denna utmärker sig för övrigt genom en koncis och klar
uppställning. Först anföres i alfabetisk ordning den till hvarje
ordkategori hörande ordskatten på så sätt, att alla de former, under
hvilka hvarje ord möter, upptagas, och det angives, huru många
gånger hvarje form anträffas med den eller den stavningen (så upp-
*) Genom K. H. Karlssons uppsats i Historisk tidskrift IX, 45 ff. och H.
Schücks i Språkvetenskapliga sällskapets (i Uppsala) förhandlingar 1888-91
har blivit gjort sannolikt, att det av Stiernhöök åt laghandskriften givna
namnet Dalalag är det riktiga, och Bråte har därför numera använt detta
namn.
ARKIV FÖR NORDISK FILOLOGI VII, NY FÖLJD III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
