Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Nominalbildning. 165
myJcsla ’uppmjukande’ Aa.: mykja III.
tynsla ’fördärfvande’ Aa.: isl. tyna III.
tynnsla ’förtuiinelse’ Aa.: isl. pynna III.
ølsla ’uppbrusnhig’ Aa. : no. øla III.
fsv.: gøzla (i gøzloeþer} Schl.igøpa III.
hæzla ’skymf, visadt förakt*)’ Scnl.: fø@/)a III.
værsla ’omvårdnad’ Sclil.: væria II.
Men här som vid de ilasta afledningar hafva vi att
uppmärksamma några öfver]öpare - dock endast tre till antalet : lilazla
’lastande’ Pr.2 : Mafta st. v., uppevaøla (i uppevQzlomaftr Fr.1) : vaåa
(uppe) st. v. och varda ’förbud, borgen’ Fr.1 : var Sa I. I de
första två ex. har suffixet inkräktat på det område, som tillkommer
suff. -ningy och i det sista på det, som tillhör suff. -an (<: -ont) 2).
ß) denominativa:
v. Bahder s. 153 anför blott ex. þrpngsl (: þrpng), en bildning
som uppkommit analogt med det UD ga nht. Drangsal.
Motsvarande primärbildning uppvisar got. preihsl. - Ett annat är
emellertid:
isl. venzl n. pl. ’släktskapsband’ Vgf. Fr.1 : vande m. 2) hos Fr.1
Från svänskan må anföras:
fsv. døzlor (?) f. pl. ’dödskamp’ Sdw.: døþer.
nsv. dryg sel: adj. dryg. Pd.: fsv. drygliþ.
diall. skärset n. ’sken på himlen’ : adj. skär Ez.
yngsel f. ’ungdomstid’: adj. ung Ez.
§9. Några kategorier af nordiska bildningar på iþ, ap, up.
I. De utom ger man ska språken uppvisa som bekant ett icke
obetydligt antal nomina agentis på -t- med korfc vokal mellan rot
och suffix t. ex. sskr. sr avåt- ’flod’, ’det rinnande’, lat.
tcget-(nom. teg es f.) ’tak’, ’det täckande’, seget- (nom. seges f.) o. s. v.
- se t. ex. Brugmann Grundr. II. 365 ff. Dessa motsvaras närmast
af det som konsonantstam böjda, med oursprungligt nom. -6-
försedda got. mit-ap-s f. ’mått’, ’det mätande’. Däremot äro t. ex.
ägs. meotody f ht. s c ef fi d ’skapare’, isl. mjptuctr^ sl\apaSr o. a. i mängd
förekommande bildningar på dessa konsonantstammar med
vokali-ska suffix utbildade nomina agentis. Men efter analogien got.
ménöþ-s, isl. mänaS-r (g. sg. mänaå-r]: got. mena, isl. måne (Joh.
Schmidt K. Z. XXVI. 345) väntar man sig äfven germ. former
motsvarande de ursprungliga asigmatiska nominativerna. Jag har
i det föregående anfört Brates sammanställning af isl. ver : f ht.
warid 3), hvartill jag lade isl. vgr f.: ägs. var oft och - med tvekan
J) Äfven ’böter för sådant’ Schl.
2) Jfr s. 163 n. 1.
3) Den synpunkt, som Bråte Ä. VMLrs ljudl. s. 66 framhållit för
bedömandet af växlingen mällan a- och jia-stammar, är synnerligen beaktansvärd
i vissa fall; men af de ex. han där anfört finnes (utom ver, som ju styrkes
af former i närbesläktade språk), svårligen något, där man från
ordbildningslärans synpunkt har att vänta sig en deiitalisk afledning -ip etc. Huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
