Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Nominalbildning. 147
helt naturligt f. ö., då nämde förfis uppgift ju var att blott
behandla nom. äg. - kunde det möjligen icke anses vara ur vägen
att här meddela de talrika fall, som från det nordiska
språkområdet föreligga af Z-suffixets användning i denominativisk och då
hufvudsakligen i rent diminutivisk funktion 1) - se Kluge N. St. § 56.
Tydliga diminutiver äro:
bendell = da. bendel ’band af strå’ : band. Jfr det deverbativa nsv.
bindel.
drymbéll ökn. : drumbr ’träkloss’ Fr.2, båda äfven i ortsnamn; utan
omljud i nsv. drummel.
dyrgell ökn. : *durgr ~ dvergr.
Gestell n. pr. (poet.): gestr.
*) Till de citerade framställningarna af hithörande nom. äg. och instr
samt dem närstående bildningar samt till Kluge N. St. § 89 kunna i
förbigående några tillägg göras. Titan bindevokal uppträda (utom de hos K. a. s.
anförda) följande ord: fsv. skovil (= nsv. skofvel) = ägs. sceofl : VsJcufi,
isl. vesl n. ’mantel’ : ]/ ves (1. ves-ti-s), þél ’fil’ < *þinh-lo - se nedan, no.
sJcafl ’skafjärn’ Aa. - Falks påstående, att de germanska nom. agenfcis och
nom. instr. samtliga hafva bindevokalen -i-, är väl icke oomtvistligt. Af
de hos Falk anförda har ju t. ex. digoll : germ. digan, där F. förmodar
senare om- eller nybildning, en fullt så ålderdomlig prägel som t. ex. bidell
o. d. Jag lägger härtill fgroll, s/cpkoll, VQðoll (vadall) samt þinoll (: da.
t eine = fsv. tenlunger : sv. telning) ’medel att uttänja nätet’, som
naturligtvis icke med Jacobi Unters, s. 41 är att fatta som afledt af v. þenja, utan
pekar hän på ett *þinell - detta alltså yngre ombildning af suff. - till det
st. v. *þénan, som förutsattes för v. þenja. Obs. vidare att lat. ju
uppvisar suff. -ul- [Osthoff Forsch. I. 180 jämför 1. mentula : isl. mpndoll, hvilket
väl lika litet låter sig göra som att t. ex. sammanställa 1. capulus
’värjfäste’ (: capio) och isl. hef ell (: hefja), hvilka måste anses som särspråkliga
bildningar]. - Fridell hör kanske ej hit - jfr näml. med Brugmann Grundr.
II. 364 fslav. prija-tel-i. - F. ö. må tilläggas: af nomina agentis: fsv.
dry-pil ’tungspene’, spinnel ’spindel’ : spinna, *ækil, i fgutn. m. pl. vagniklar
’de som vid bröllop på vagnar förde brudens hemgift till hennes nya hem’ :
åka - se Bugge N. T. f. F. N. B. III. 272; sv. diall. fummel ’tafatt person’
Bz. ifumma ’vara tokig’ Bz., spörel ’frågvis person’ dalm. Nn. Ordl. : spörja,
svingel ’våg på sölfven i en väfstol’ Bz.: svinga, svirvel ’dragspån, som
vändes omkring, då det drages efter båten’ smal. : germ. *swerfian ’vända
omkring’ (gammal bildning, fcy ordet har urg. ^-omljud); instrumentaler äro:
isl. *þyrell, fsv. þyril, diall. törel ’kärnstaf’ : fht. dweran (IV), antingen =
fht. dwiril (då ^-formerna uppkommit ur dat. pvirlum) eller är vårt ord
bildadt på participii preteriti rotvokal och det ty. ordet på presensstadiet fore
värkan af det urg. fc-omlj.; berett - se Fr.2, dalm. *bjärul ’bärträ’ dalm.
Nn. Ordl. s. 18, sitell ’stol’ (först i Fil. rímur) jfr got. sitls, *svæfell
’hufvudkudde’ Vgf. : sv efa, þekjoll ’skjul med tak’ : þekja, no. gæng ei ’träsko’ Aa.,
nsv. gängla ’träsko’ (hos P. Gr. L. 1640) : gänga (såsom 1. grallæ ’gänglor’ :
gradior - se Brugmann Grundr. I. 283), no. slegel ’slaga’ Aa., fsv. spinnel
’spinnrock’ : spinna, stcenTcel ’stänkborste’ VML., isl. støkkoll : stænka, støkJcva;
de svagt böjda fsv. hæfle : hcevia, værple : værpa] nsv. skyttel 1) ’skottspole’ 2)
diall. ’stängsel’ pl. slcysslar, väl själfständiga bildningar i förh. till isl. slcutell,
sv. diall. böstel ’klappträ’ Möller Ordb. 24 : bösta, lindel Bz. : linda, läkel ’hål
för vattnets utsipprande’ Bz. : läka, megel - se Bz. 492:2 : miga, *nystel
’nystfot’ dalm. Nn. Ordl.: nysta, snärel ’snöre’ Bz.: snara, vriel. vrele Bz. :
vrida, höväfvel ’det hvarmed ett hölass ombindes’ : fsv. vævia ’insvepa’, jfr
fsv. vævild att jämföra med gda. barild, nda. tærskel ’klappträ’ : tærsTca. -
Slutligen i förbig. en liten anm. rörande isl. igoll : det f. ö. i germ. spr.
enastående i-et i detta ord har sin motsvarighet i Luthers eigel ’igel’ Sprüche
Säl. 30: 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
