- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjunde Bandet. Ny följd. Tredje Bandet. 1891 /
84

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

84 Erdmann: $m’-stammarne.

stöd i gen. plur. -na hos den s. k. svaga deklinationens fem.
ön- och neutr. ørø-stammar, dels att en femin, sing, -e
lättare skulle ha förmedlat anslutningen till den neutrala
io-stam-men med dess sing. nom. dat. ack. -e (jfr ofvanj%fe n., fiske
f. och n.). Ett vilkor för anslutningen var naturligtvis i båda
fallen, att de ursprungligen abstrakta £m-stammarne öfvergått
till konkret betydelse. Jfr ty. Kleidung, sve. klädning, fno.
fylking f. rll) Slagordning, 2) = lat. legio, en vis bestemt
Afdeling af en Hær".

De ord, som jag nu i korthet behandlat och som jag
vill räkna såsom ursprungligen £m’-stammar, äro sålunda de
fem fno. femininerna. veifre, myke, fiske, freistne, beifrne samt
de tre neutra, gen. plur. klo’ðna, fylkna, och fygle i betyd,
"fogelfångst".

Mina anmärkningar om ^’-stammarne hade jag redan
i hufvudsak utarbetat och nedskrifvit, innan jag
uppmärksammade Hj. Falks uppsats i Arkiv IV, i hvilken han i en
exkurs (p. 359-369) till sin kritiska anmälan af Kluges
Stammbildung sysselsätter sig med samma fråga. Falk har
kommit in på densamma från en helt annan sida än jag,
och våra anmärkningar beröra hvarandra högst obetydligt.
Af de exempel, som jag anfört, nämner Falk blott veipi-.
Han anser en mängd gamla £m’-stammar vara bevarade i
första ledet af fno. sammansättningar, i synnerhet i
poetiska språket, såsom beini-samr, dæmi-stoll, eldi-brandr,
festi-band, geymi-árr, hleypi-fiokkr, leyni-bragþ och många andra,
inalles 121. Jag kan naturligtvis icke här ingå i någon
granskning af alla dessa former. I afseende på somliga
synes Falks uppfattning vara den rätta, i afseende på flera
andra tyckes mig detta vara mera tvifvelaktigt. Störande för både
Falks och min teori synes det af honom (p. 360, 365)
påpekade fno. heyrin-orþ, -kunnr, -kunnigr vara, ifall detta
verkligen innehåller den gamla stammen *hauzmi-. Sidoformen
heyrum-kunnr, -kunnigr, hvilkens uppkomst också är oviss,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:18:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1891/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free