Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 2. Suffixet ja, jô och därmed sammanhängande frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
banna ’förbannelse’ Fr.2, nsv. plur. bannor : v. banna, pd.: b anna ctr, bannan,
brosa leende’ Fr.2 : v. brosa, pd.: brosan, duna ’dån’ Fr.2 : v. duna, elska
’kärlek’ Fr.2 : v. elska, Jeanna ’rättighet till’ Fr.2 : v. kanna 2) hos Fr.2, orka
’arbete’ Vgf. : v. orka, riåa ’feber’ Vgf. : riða - se Vgf., sanna ’bevis’ Vgf. :
v. sanna, pd.: sannaa~r, sannan, sveifla ’svingande’ Vgf. : v. sveifla, þjarka
’träta’ Vgf. : v. þjarka, þruma ’larm’ : þruma I, fsv. thura ’djärfhet’ : v.
thura, ä. nsv. skratta Bellm. : v. skratta och några andra, af olika
anledningar mer eller mindre osäkra. Då vi hafva parallellerna dynr : dynja se
§ 2 - duna : v. duna, þrymr : þrymja - þruma : v. þrum,a, ha vi skäl
att hit äfven föra ume ’larm’ : *uma I, jfr ymr : ymja[1].
För dessa sistnämda deverbativer är det - med afseende på
sitt bildningssätt - inom gotiskan enastående armaio ’erbarmen’
typen. Det är afledt af v. arman ’sieb erbarmen’ (stam: armai-)
såsom t. ex. subst. likai-ni- : v. likan och subst. arbai-di- : v.
*arban (pret. arbaida).
(Forts.)
Elof Hellquist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
