Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 2. Suffixet ja, jô och därmed sammanhängande frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Nominalbildning. 27
skilliga nybildningar t. ex, kall n. : kalla, drep : drepa (vid sidan
af det gamla drap » sv. drap), äfven verben på -ja hafva att
uppvisa sådana. Starkast talar emellertid för mitt antagande den
omständigheten, att de långstafviga ^a-verben äfven skapat åtskilliga
nybildningar. De af Falk a. afh. s. 32 uppräknade abstr. beiner
’hjälp’ : beina, greicfer ’hjälp’ : greicta o. s. v. (12 st., till hvilka jag
ej har något att lägga), äro tydligen afledda af vid sidan stående
^’a-verb.
På tal om isl. nybildningar må i detta sammanhang anföras
följande ord, hvilka jag ock fattar som sådana och som väl närmast
äro att betrakta som i-stammar:
brestr pl. brestir m. ’brak1 Fr.2 : v. bresta.
jalmr m. ’strepitus’ Eg. :jalma ’strepere’ Eg.
jarmr m. ’bräkande’ : j arma Fr.2
kippr m. ’ryck, napp’ : kippa Fr.2
skellr (pl. -ir) m. ’a loud splash, beating’ : skella Vgf.; jfr sTcgll f. o. n.
Denna tolkning af orden synes mig, då, jag ser dem i detta sammanhang,
något sannolikare, än att de båda skulle utgå från ett gemensamt
s-stams-paradigm - se Noreen o. a. st.
smellr m. ’smäll’ : smella Vgf.
sprengr m. ’bursting’ : sprengja Vgf.
sprettr m. (d. spretti eller sprett) ’a spurt esp. of a horse’ : spretta Vgf.
Så är väl ock
gløymr m. ’pranks, jollity’ Vgf. (ej hos Fr.2) en yngre anslutning till
gløyma <: glaumr.
För dynkr och dykr (a. pl. dyki) ’stoj, larm’ Fr.2 samt skrékr
(pl. ~ir) ’skrik’ Fr.2, äfvensom för dyntr m. ’larm’ Fr.2 ha vi, som
jag i § 4 särskilt vill framhålla, att konstatera en analog
upprinnelse. - Slutligen är väl isl. þøyr m. ’tö’ afledt af v. þøyja.
Gamla i-stammar kunna dessa ord icke vara, ty efter v.
Bah-ders utredning af de germanska verbal-abstrakta på -i- måste det
väl anses för afgjordt, att dessa samtliga varit bildade på det svaga
rotstadiet.
För att nu i korthet sammanfatta ofvanstående så äro
sannolikt:
1. bylr, byrr, kylr, ylr primära bildningar på -ja.
2. dynr, glymr, gnyStr, gnyr, Uymr, (krytr), rymr, stynr, styrr,
ymr, yss, þrymr, såsom äfven de långstafviga beiner, greicter etc.
afledda af presensstammar af motsvarande verb på -ja v sekundära
bildningar.
3. gyss, hrytr (möjl. krytr), þyss, þytr gamla «-stammar, hvilka
åtminstone i nom. anslutit sig till de kortstafviga ^a-stammarne
med enahanda bet. eller till motsvarande ^’a-verb.
4. kall, drep n. deverbativa a-stmr; brestr, jarmr, skellr^ smellr
o. m. a. deverbativa i-stmr.
B) Fem. s. k. jô-(iô-)stammar.
Schlüter s. 118-168.
a) personliga konkreta:
Hit plägar man räkna de feminina, som bildats af motsv. mask.
med det vid sidan af ie. ä värkande motionssuffixet l (~ ie), hvarom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
