Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 1. Substantiverade adjektiv, particip och småord samt därmed sammanhängande företeelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Nominalbildnmg. 7
Har man nu i de nord. släktskapsorden på -in- representanter
för ie. afl. -inö-, i fingran ett ex. på ie. -eno-, båda med tydlig
adjektivisk prägel, synes isl. åkarn n., hvars slutstafvelse företer en
väl på grund af obetonad ställning föranledd metates i förhållande
till got. akr ön n., uppvisa det ie. suff. -ono- och nht. Ecker = got.
akrin (se Kluge Et. Wb.) den fjärde suffixformen -eno-. Ordet är,
som väl allmänt antages, afledt af akr (se utförl. Kluge 1. c.) Nht.
Ecker kan tryggt - synes mig - fattas som ett subst. adj., ty
det är en bildning sådan som gr. (prjy-w-o-g ’buchen’, och det torde
vara klart, att äfven den för got. akran, isl. åkarn ponerade
af-Ijudsformen -ono- haft samma funktion att dana denominativa adj.,
hvilka till grundordet uttrycka förhållandet af ’stoffliche oder
artliche Zugehörigkeit, Abstammung, Besitz, Versehensein u. s. w.’
som suff. -eno- (-eno- och -mo-}. - De på verbalstammar analogt
bildade nord. subst. t. ex. tundin - se nedan1).
Yi öfvergå nu tiil några andra fruktnamn, hvilka ock tyckas
mig vara substantiverade adjektiv:
fsv. alda f. ’fruktbärande träd1, fsv. allon, isl. fsv. aldin n. ’träfrukt’,
af hvilka jag fattar det förstnämda som fem. sing., fsv. ollon som neutr.
plur. - båda svaga former af adj. (eller part.) al-å-a- (= ty. afö), hvars
egentliga betydelse är ’uppvuxen’; aldin kan vara en neutral singularisk
koll,-bildning på -m-, såsom väl - se ofvan - fadrein är. Alltså: alda: allon :
aldin = méftgor (pl.): sys(t)Jcon : m&agin.
sv. slinnon ’blåbär’ neutr. pl. svag form af ett adj. *slinnr = lat.
len-tus bl. a. ’klebrig’; (diall. slinna f. såsom alda ofvan och härtill i andra
diall. slinna n. Rz.?, sannolikt dock yngre bildningar).
sv. smultron n. pl. sv. f. af sv. diall. adj. smulter ’lättsmält, upptinad, lös
(fet, oljig, om frukt), Rz. <= gr. /Uaða£0£ 2) med samma bet.
sakliga konkreta:
bein n. ’ben’ : adj. b einn ’rak’; den omständigheten, att här ett nytt
specielt germ. ord ersatt det för lat.-gr.-sskr. gemensamma (st. *osth-)j tycks tyda
på att här en substantivering föreligger.
djup n. 1djup’: adj. djúpr.
ender m. (jämte ende m.) ’ände’: sskr. adj. ant-ya- ’am Ende befindlich’.
festr f.: adj. fastr - se § 2.
fit f. ’hud mällan klöfvarna, simhud’ = ie. *ped-iä- : sskr. adj.
pad-ya-’auf den Puss bezüglich’. Schlüter s. 161. Fick3 III. 171; jfr äfven 1.
Ped-iu-s n. pr.
flet n. fsv. flæt, flat ’golf är, som Schlüter s. 20 riktigt antagit, ett subst.
adj flat-ja- (= f ht. flezzi): sskr. prathus (= flatr, om ie. tonlösa asp. :>
1) Samma växling af nämda tillhörighetssuffix som i fingrin, fingran
uppträder naturligtvis i isl. dróttenn : drott, herjann : herr, þjotfann : þjoð samt
*ly-å~enn (sg. till Ijonar Bugge Ark. II. 219): lyctr. Isl. dróttenn är såsom tydligen
ock fht. trohtm (Tat.), fsax. drohtin (Hel.) att fatta såsom kompromissformer
af bildningar på -m- (såsom fht. truhtin) och -an-. Att hålla fjärran är
jg-tonn, part., plunn ’en fisk’ = nht. Alant (Kluge Et. Wb.) och namn sådana
som Auctunn ..= ägs. Eaåwine. Iffnnn är (se Bugge Ark. V. 24) en bildning
på pref. ict i t. ex. iffgjpld och alltså med afseende på sin uppkomst afct
jämställa med Octenn, fht. Wuotan : got. w ö ds, där afledningen icke haft någon
funktion att utmärka tillhörighet eller dylikt.
a) Kluge K. Z. XXYL 69: gr ßAaöaQOg = mldró: ägs. meltan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
